Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANGREPPEN PÅ PRÄSTESTÅNDET OCH DESS PRIVILEGIER I 7 6 5—6 Q I 5 7
Därmed var frågan slutbehandlad från myndigheternas sida.
Men samtidigt och efter det att frågan om prästerskapets rätt
till tionde av adelns säterier och ladugårdar varit föremål för
de centrala riksorganens behandling, pågick därom en intressant
och livlig stridsskriftväxling. Diskussionen, som började 1766
och fick sitt slut först 1769, kom icke att hela tiden hålla sig
på ett rent sakligt plan utan gled stundom ut i allmänt hållna
bittra anklagelser mot prästeståndet. Dessa senare skrifter
behandlas för sig längre fram, medan uppmärksamheten nu enbart
riktar sig på dem, som direkt gälla säteritionden. Jag har valt,
att vid framställningen först lämna en kortfattad översikt av
broschyrerna i tidsföljd, deras tendens, författarna o. d. för att
därefter söka sammanfatta de viktigaste synpunkter, som
framkommo i saken. Beträffande samtliga i uppsatsen nämnda
broschyrer gäller, att de utgivits anonymt men att det oftast varit
möjligt att fastställa författarskapet tack vare Bygdéns
anonym-och pseudonymlexikon.
Fejden begyntes 1766 av en auktor, som lämpligen bör
karaktäriseras som okänd.’ Den bestred prästerskapets rätt,
vilket framgår av titeln: »Oförgripelige tankar ex actis publicis,
om kyrkotionde af adelens säterier och ladugårdar i Swerige.
hwarigenom bewises, at presterne til sådan tionde ingen
rättighet äga»; 16 sidor kvarto. Under året 1767 utkommo flera
skrifter i ämnet men ingen, som direkt ville vara en
vederläggning av »Oförgripelige tankar». Den första försvarsskriften för
prästernas rätt härrör från Gustaf Adolf Lilliestråle, teologie
lektor i Strängnäs.2 Om man erinrar sig det intresse, biskopen
i Strängnäs, Serenius, vid samma tid lägger i dagen, se ovan
sid. 163, torde det icke vara förhastat att göra biskopen
medansvarig i denna hans domkapitelsledamots skrift. Dess titel var:
»Bewis, at kyrkoherdarna i Swerige och Finland af ålder ägt,
1 Sven Hof uppger, att en Leonard Bonde till Säckestad skulle vara
författaren (Bygdén, a. a. II, sid. 183).. Men denne Bonde kan ej vara
någon annan än den Lennart Herman B. till Säckestad, som dog 1764
(El-genstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor I, sid. 520).
Eftersom skriften utkom 1766, förefaller uppgiften mindre trovärdig, såvida den
ej var postum, vilket Sven Hof möjligen kan mena med sitt uttalande i
106 sid. 68 i sin skrift »Anmärkningar».
2 Bygdén, a. a. I, sid. 194, samt Elgenstierna, a. a. IV, sid. 774.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
