Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANGREPPEN PÅ PRÄSTESTÅNDET OCH DESS PRIVILEGIER I 171 6 5—6 Q I 5 7
Men Eberhardt ser resolutionen 1681 i belysning av den från
1682, som vill avlägsna missbruk vid tiondens uppbörd genom
att upprätta »et wisst reglemente af biskopen, landshöfdingen
och församlingen», som sedan Kungl. Maj:t skulle stadfästa och
»adeln lämnas fritt at förena sig med sina kyrkoherdar, antingen
de wilja rätta sig efter denna eller förra förordningar och praxis».
Genom denna och senare resolutioner mena prästmännen, att
1681 års stadga blivit auktoritativt tolkad.1 Detta har enligt
Hof och Lilliestråle också skett i den ovan, sid. 169, nämnda
förordningen för Abo stift av den 23 febr. 1694, som
otvetydigt ålägger adeln att utgöra tertialtionde av säterierna.2
Något skall till sist sägas om adelns positiva bevis för sitt
s. k. privilegium. Ett par beslut från 1602 för den finska adeln
synas vara av mindre vikt, varför vi genast övergå till de två
»stora skäl», som Botin framlägger.3 Det ena är den
omständigheten, att prästeståndet vid trenne riksdagar, 1649, 1660
och 1672, klagat hos Kungl. Maj:t över att prästerna genom
anläggandet av nya säterier fingo sin tionde förminskad. Här
medgiva de ju själva, säger Botin, att de icke få någon tionde
från säterierna.4 Men den prästerliga sidan invände, att vad
prästerna förlorade vid de nya säteriernas tillkomst, var icke
tertialtionde utan deras del av kronotionde eller vederlagen, som
adeln enligt sina privilegier var fri från för säterierna.5 Av
Sjöblom att döma lära nog de prästerliga författarna här haft
rätten på sin sida, och Botin et consortes ha begått ett
misstag." Det andra argumentet finner Botin däri, att prästeståndet
skulle blivit befriat från att erlägga sina gärdespengar från
säterierna, emedan det icke erhöll någon inkomst av dem. Genom
de Kungl, resolutionerna 1640, 1649 och 1660 skedde denna
1 »En adelsmans bref» sid. 11. Hofs »Anmärkningar» sid. 9, 35;
»Bewis» sid. II, 15.
2 Kollegiets betänkande, sid. 12. Hofs »Anmärkningar» sid. 8, 37 f.;
»Bewis» sid. 15.
3 Kollegiets betänkande, sid. 5, 17 f.
4 Kollegiets betänkande, sid. 7, 17 f. »Anmärkningar» sid. 22 f.
»Oförgripelige tankar» sid. 3.
5 »En adelsmans bref» sid. 15. »Owäldige tankar» sid. 24. Hofs
»Anmärkningar» sid. 24.
6 sjöblom, Prästerskapets privilegier, sid. 144.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
