Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L 6 2
HANS CNATTINGIUS
befrielse.1 I ett underdånigt yttrande av den 6 mars 1695 hade
kommarkollegium hävdat, att som prästerskapet icke hade att
förvänta någon inkomst av säterierna, så borde de ej heller
besväras med någon gärd från dem. Tvärtemot kollegiets mening
fastställde emellertid Kungl. Maj:t genom nådigt svar av den
13 mars 1695, att Kungl. Maj:t icke kunnat finna anledning att
befria prästerskapet från att erlägga gärder från säterier,
»emedan de intet mindre deraf, än af andre bondehemman fulle
tion-den i spannemål upburo».2 Motsägelsen mellan
kammarkollegii och Kungl. Maj:ts uttalanden löste Botin så, att det förra
endast yttrat sig om, vad prästerna enligt lag borde ha, Kungl.
Maj:t åter om, vad prästerskapet verkligen åtnjöt tack vare
adelns välvilja. Men, menar Botin, »därföre at en souveraine
konung på en ridderskapets och adelns af god wilja brukelig
plägsed grundat et annat stånds skyldighet», har adeln icke
förlorat sitt privilegium.3 Eberhardt och Hof invände häremot
främst, att tiondeskyldigheten för säterier aldrig i dessa
resolutioner upphävts, samt att eftersom gärden odisputabelt erlagts
sedan 1695 för säterier, så borde enligt kollegiets resonemang
följden bliva den, att säterierna också voro rättsligen pliktiga
att utgöra tionden.4
Härmed skulle den rättsliga diskussionen kring säteritionden
vara tecknad i sina allra grövsta drag. Givetvis har därvid
mycket av intresse måst lämnas åsido. Det återstår emellertid
att göra ett par påpekanden.
Upprepade gånger under de juridiska utredningarna skymtar
också hänsynen till den naturliga billigheten, att säterierna som
den rikare delen av församlingen icke undandrager sig att giva
sitt bidrag till prästens underhåll. Detta föranleder
»Oförgripe-lige tankar», att icke i likhet med Botin och »Utdrag» stanna
vid att demonstrera adelns privilegium att vara fri från
säteritionden. Denna skrift föreslår tvärtom en överenskommelse om
en viss årlig inkomst för prästen från säterierna, antingen som
1 Kollegiets betänkande sid. 10. »Oförgripelige tankar» sid. 3.
2 Kollegiets betänkande sid. 9, 19. Botins »Anmärkningar» sid. 24 f.
3 Kollegiets betänkande sid. 19. Botins »Anmärkningar» sid. 27.
4 »En adelsmans bref» sid. 16 f. »Swar til en wän» sid. 20 f. Hofs
»Anmärkningar» sid. 13, 25—32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
