Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
HANS CNATTINGIUS
Men att kammarkollegium, representerat av Botin, intagit en
fullständigt objektiv ståndpunkt i frågan, det förefaller icke
riktigt lika sannolikt.1
II.
Framställningen har hittills velat visa, hur prästerskapet
vid riksdagen 1765—66 och därefter i broschyrer hårt ansattes
för sina privilegier, först vederlagen och sedan säteritionden.
Hur påfrestande detta än kunde kännas för det hedervärda
ståndet, så ställdes dess tålamod dock ytterligare på prov genom
angrepp i offentliga skrifter med skarpare udd, riktande sig mera
mot ståndets moraliska heder och samhällsnyttighet, än mot
dess privilegier. Broschyrstriden om säteritionden bildar
emellertid direkt eller indirekt utgångspunkten för ett par av de
skribenter, som nu uppträda, Magnus Orrelius och Olov Kexél.
Vad Orrelius beträffar, har det redan i förbigående nämnts,
sid. 166, att han vid sitt angrepp anknöt till Lilliestråles »Bewis».
Då Orrelii angrepp resulterade i icke mindre än fyra broschyrer
av hans egen hand, sex svarsskrifter samt en rätt vidlyftig
rättegång, torde det vara på sin plats, att först nämna något om
Orrelii person.
Orrelius hade efter växlande öden — student i Uppsala,
konditioner i Stockholm, utländska resor, bokhållare i Alingsås
— slutligen slagit sig ned i Stockholm.2 Han förtjänade där sitt
1 Man blir väl dock något betänksam, när kammarrådet och
kameralhistorikern Botin glömmer det för prästernas sak gynnsamma svaret från
kammarkollegium den 6 juli 1698, vidare när B. i »Swar til en wän»
invecklar sig i betydande motsägelser och slutligen när B., så vitt jag kan
finna, i sitt »Utkast till svenska folkets historia» icke på något ställe
omtalar medeltida säterier med frihet från tionde, detta trots att han i sin
historia gång på gång haft tillfälle därtill, t. ex. sid. 223, 316, 321, 361,
555. 573- Tvärtom säger B. sid. 360: »Tionden var en stor och viktig
andelig ränta; . . . ingen personlig rättighet, ingen jords natur befriade från
tiondegift; endast prästen var fri från sitt kyrkobol.»
2 En kort notis i Modin—Söderberg, Matrikel öfver i Upsala
studerande norrlänningar 1595 —1889, sid. 159, samt i Lundstedt, Sveriges
periodiska litteratur, I, sid. 44. Apelblads handskrivna arbete: Anonymi
et pseudonymi Sueciæ, III, IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
