Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Angreppen på prästeståndet och dess privilegier 1765—69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
HANS CNATTINGIUS
III.
Sedan nu redogjorts för de skriftväxlingar, som ägt rum
om säteritionden och prästerskapet, skola vi något upptaga till
skärskådande ett par statsrättsliga idéer, som diskuterades i
vissa kretsar ungefär vid denna tid och som för prästeståndets
del kunnat medföra högst vådliga följder, därest de rönt
allmännare omfattning. De gingo helt enkelt ut på att upphäva
prästernas rätt att vara ett eget stånd vid riksdagarna, satte
således i fråga prästernas förnämsta privilegium.
För att vinna en riktig utgångspunkt torde vi lämpligen
gå tillbaka till nationalekonomen Anders Nordencrantz, vilken i
ett vidlyftigt skriftställarskap framlagt sina åsikter om orsakerna
till statsmaskineriets bristfällighet. Dessa hade han främst
funnit i ståndsrepresentationen och ämbetsmannaväldet. En
indelning av representationen i stånd, som stodo avgränsade från
varandra som självständiga storheter, borttog samhörighet och
gemensamhet i intressen. Samhället borde ordnas så, att de
enskilda medborgarnas intresse sammanfölle med samhällets
intresse. Detta skulle ske därigenom att egendomen eller
besut-tenheten finge konstituera medborgarrätten. Därmed skulle den
urgamla germanska odalmannafriheten och -självständigheten
återvinnas, samt ämbetsmännen bliva, vad de borde vara, folkets
tjänare, icke dess herrar. Konsekvensen fordrade
enkammar-system och censusval.1
Dessa och andra Nordencrantz’ tankar spredos redan vid
1760—62 års riksdag bland ständerna genom N:s skrifter, som
då utdelades.2 Vid denna tid började även fysiokratiska
tankegångar vinna gehör i Sverige, vilka likaledes ville göra
besutten-heten till villkor för medborgarrätt och i synnerhet framhävde
jordegendomens betydelse för välståndet.3
Ett påtagligt resultat av spridningen av dessa idéer
föreligger emellertid i ett utkast, kallat »Lagman Ehrencreutzes an-
1 Lagerroth, a. a., sid. 514—32, 557.
2 Lagerroth, a. a., sid. 544.
3 Brusewitz, Representationsfrågan vid 1809—10 års riksdag, sid. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
