Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Sven Kjöllerström, Visitatio Gustaviana. Ett otryckt dokument av Georg Norman - II. Visitatio Gustaviana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
SVEN KJÖLLER STRÖM
hwarföre barnen skole döpas, på thet att folket thetta ärendet (:
hwilket förutan then christeliga kyrkia är icke salighet:) skall högt räkna;
framdeles kommer en rätt underwisning om döpelsen och thet åstad,
att folket i alla sina lifsdagar saktmodeligare handlar, efter the
weta sig wara döpta i Christi namn till at döda och korsfästa then
gamla Adam och hans begärelse med honom. Sammaledes när
man gudakteligen betänker sin döpelse, gifwer thet wårt1 bekymrade
samwet stor hugswalelse, i thet at sedan någon ihogkommer sig wara
döptan i Guds namn, kan han icke twifla, at Gud ju warder honom
hielpandes, honom beskärmandes emot diefwulen likawist som sin
borgare, såsom sin son, ja, såsom sitt ledamot. Således hafwa och
fäderna ofta uti största anfäktningar sig hugswaladt med döpelsen.
Så är nu döpelse med få ord ett sacrament, thet är ett heligt
ting eller insättielse, stiktadt af Christo, i hwilka2 wi födas på nytt,
thet är, wi blifwa twagne af syndene, på thz att ändoch synden
sedan qwarblifwer i naturen, skal honn likwäl oss icke förbrådd
warda.
Thenne definitio eller korta utläggning är klar och liuflig och
begriper i sig thetta sacramentzens hela natur eller art; förthenskull
skole sokneprästerne gifwa agt på henne och om henne fliteligen
sin almoga lära.
Först påminner hon oss Gud wara fadren eller stiktaren åt
thenne b. döpelsens ceremonier, och thet är klart af S. Marci
evan-gelio, ther Christus så befaller: Går (:säger han:) och lärer alla
hedningar, döpandes them i namn Faders och Sons och thens h. Andes?
Ther näst lärer hon, att igenom döpelsen wederfars oss
syndernas förlåtelse och skänkes then h. Anda, såsom ock thet samma
rumet betyger, så lydandes4: Then som tror och blifwer döpt, han
skal warda salig.
Till thet tridie gifs ock här tilkänna, att efter barnen döpas
och taga i döpelse5 syndernas förlåtelse och thens h. Andes gåfwa
och thet ewiga lifwet, är thet en wiss beteknelse och uppenbara
witnesbörd ther till att mennisklig natur är i sig sielf förderfwad
och aflas och födas i synd; theslikes att wi utan döpelsen icke hafwa
then h. Anda; sådana läro förökar oss sacramentzens wyrdning och
lärer oss om thes rätta bruk.
Ytterst efter barnen döpas till ett nytt lefwerne till att döda
then gamle menniskian, thet är till att afkläda och utfrija wanartig
begärelse, som strida emot Guds lag, skole föräldrarna förmanas, att
the sin barn, sedan the något upwexte äro, upföda i tukt och
un-derwisa them (:såsom S. Påwel säger:) i Herrans förmaning, thet
1 U wår. 2 U hwilket, S af hwilkom. 3 U i nampn Gud
faders, sons etc. Samma citationsfel förekommer i Explicatio, Ahnfelt,
Bidrag etc. 1899, sid. IV. 4 U sägandes. 5 U döpelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
