- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioförsta årgången, 1931 /
243

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Sven Kjöllerström, Visitatio Gustaviana. Ett otryckt dokument av Georg Norman - II. Visitatio Gustaviana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VISITATIO GUSTAVIANA

2 53

är i gudaktighetenes lärdom, att the wederkännas honom uti hwars1
namn the döpte äro.

Men efter kyrkonar hafwa efter gammalt bruk i lång tid
behållit i thet sacramentet oljo och christna och hafwa meent sådana
smörjelse skola mycket hafwa warit af nödene, will behöfwas, att
här warder något ther om taladt; men jag friliga betygar och
öfwer-liudt [här säger], att i thenne oljo hafwer warit största afguderi,
thet nu platt är olideligit, förty att för thenne smörjelse är nigadt
och bugadt, ringdt i klockor och är så creaturet gifwit then äran,
som Gudi allena borde gifwas.

Therföre utan efter som thenne ceremonien hafwer intet Guds
bud, så är hon icke heller lagadt i kyrkone till någon nödtorftig
brukning2; icke kan heller S. Jacobs text, then the hafwa dragit
till thenne brukning3, som här till i kyrkone hållen är, egentliga
eller rätzliga förstås om sådana oljo, förutan thet att uti historierna
ingen nog klar liknelse finnes4, att fäderna i slika måtto henne
brukadt hafwa; så skal ock Cypriani skrifwelse intet beswära oss,
hwilken uti en predikan mycket bewiser5 thenne oljos wyrdeligheet,
förty han sätter ther med klarom ordom platt förbiudandes alla
af-gudeska willfarelse, såsom man kan läsa uti hans egen skrifwelse.
Summa summarum: sacramenten äro kraftige för Christi instiktelse
skull; så efter0 Christus, när han insatte och insticktade döpelsen,
intet talade om någon oljo utan allenast så sade: Döper etc.,
therföre wiljom wi thenna härska oljona platt blifwa utelyckta ifrån våra
kyrkior. Mene här om thess emellan andra, hwad them hälst synes.
Ändoch thet är nu i förstone giörande, att kyrkiopräster skola med
liufliga predikan borttaga folkena (:så mycket the förmåge:) then
meningen, at thenne smörjeisen skulle nyttig wara till then ewiga
salighetena. Och är thet öfwermåttan af nödene, att thet ske skall,
på thet at folket, som tilförene om thenne saken icke nog
förma-nadt är, skall icke mena nu thenna oljones afslag något fattas
bar-nena, som döpas i christendomen, eller thet med (:när the swaga:)
något sker, som synd woro, ther med Gud skulle förtörnas och
blifwa oss wred.

Om Herrans nattward.

Wi skole weta, att Christi nattward är ock kraftig af Christi
in-sättielse. Christus hafwer honom så insatt7, therföre skole wi också
bruka honom. Så är nu thetta sacramentet ett wisst tekn, som wit-

1 Hskr.: Herrans. Explicatio: in cuius nomine. 2 Hskr.: beivek-

ning. Explicatio: ad nullum necessarium vsum. 3 L brökning; U be-

wakning; S bewekning; Explicatio: ad eum vsum. 4 L finna. 5 U och

S beprijsar. 6 L ofta. 7 L ju så satt; S så ju satt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:09:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1931/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free