Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Sten Engström, Ett aktstycke rörande Birger Gregerssons och biskop Alfons’ Birgittaofficier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
sten engström
förtrogne vän. Brevet kan under sådana omständigheter icke vara
skrivet senare än år 1376, då Tomas’ sista bevarade urkund är av
den 11 november 1375 och efterträdaren Henrik nämnes electus i
ett brev av den 17 september 1376.1 Omvänt blir den på annan
väg vunna dateringen till just år 1376 av betydelse för
fastställandet av Tomas’ dödsår: då epitetet »dominus noster Vexionensis»
i ett brev av detta år, alldeles bortsett från det nyss anförda, endast
kan gälla Tomas — Henrik fick påvlig konfirmation först den 11
mars 13772 — och Birger Gregersson således ännu den 21 april
ej vet av annat än att farbrodern är i livet, måste Tomas ha levat
ett gott stycke in på år 1376.
I sammanhang med dateringsfrågan är även meddelandet om
den till Vadstena avsända »kvaternen» med mirakler av intresse.
Det är bekant, att den ovan omtalade berättelse om Birgittas
underverk, som Katarina Ulvsdotter medförde till Italien 1375, ej befanns
vara tillfyllest styrkt, varför man från hemlandet rekvirerade nya
vittnesbörd i rättsligt mera tillfredsställande form.3 Resultatet
av denna aktion anges hava blivit den av ärkebiskopen, biskop Nils
av Linköping och biskop Mattias av Västerås den 9 dec. 1376
beseglade och av notarius publicus Olaus Nicolai signerade berättelse, som
i likhet med den förra bevarats bland kanonisationsakterna.4 Den
av ärkebiskopen här omtalade berättelsen har alltså troligen aldrig
kommit till direkt användning för kanonisationsprocessen, vare sig
därför att den i någon måtto varit formvidrigt uppsatt — man
erinrar sig, att föreskrifterna för insamlandet av vittnesbörd om
underverken bl. a. innehöllo, att det skulle ske under ledning av Vadstena
klosters stiftsbiskop, således biskopen i Linköping — eller därför att
den från början varit avsedd att inarbetas i en större samling.
1 Brilioth, s. 83. — Min tidigare på annan plats (artikeln Birger
Gregersson i Svenskt Biografiskt Lexikon) framställda förmodan, att Birgittaofficiet
»tillkommit inom de båda närmaste åren efter helgonets död», stödde sig just
på antagandet, att Birgers yttrande om Växjöbiskopen i det tryckta brevet
(n:r 3) syftat på Tomas, varvid jag emellertid ej vågat datera detta brev senare
än till 1375; om de otryckta breven hade jag då ingen kännedom.
2 Brilioth, s. 84, anm. 1.
3 Höjer, s. 104 f. De av Katarina Ulvsdotter och biskop Alfons i
kanonisationsprocessen avgivna upplysningarna härom återfinnas i SFS ser. II: 1,
s. 351 f- 393 f-
4 Tryckt i SFS ser. II: 1, s. 105—145; jfr ib. s. 45.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
