Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Sten Engström, Ett aktstycke rörande Birger Gregerssons och biskop Alfons’ Birgittaofficier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
birger gregerssons och biskop alfons birgitt aofficier 277
Brilioth daterar de tre av honom behandlade breven till 1381,
detta med utgångspunkt från en i original bevarad skrivelse till
Birger Gregersson från abbedissan och konventet i Vadstena,
innehållande bl. a. ett tack för den »historia» om deras moder och
beskyddarinna, fru Birgitta, som han nyligen (nuperius) skickat dem;
denna skrivelse — dagtecknad tisdagen efter andra adventssöndagen —
är nämligen på grund av sitt innehåll i övrigt utan tvekan att hänföra
till nämnda år.1 Detta tack kan naturligtvis icke gälla ett 5 1/2 år
tidigare mottaget verk, men det ligger ingenting anmärkningsvärt
i att Birger 1381 skickar ett nytt exemplar; det äldre har ju närmast
varit ett arbetskoncept, tydligen avsett att återställas med
mottagarnes och biskop Tomas’ ändringar och rättelser, medan det yngre
får uppfattas som en utskrift av officiet i slutgiltigt skick. Att denna
definitiva redaktion kan ha representerat en mer eller mindre
djupgående omarbetning av den ursprungliga versionen, är ju icke
otänkbart, särskilt med hänsyn till den ansenliga tid som förflutit sedan
den första avfattningens tillkomst.
Vad beträffar biskop Alfons’ Birgittaofficium har kännedomen
därom hittills vilat på en passus i levnadsteckningen över den heliga
Clara Gambacorta av Pisa, om vilken det heter, att hon av biskop
Alfons, den heliga Birgittas forne biktfader, fick till uppmuntran och
uppbyggelse mottaga en skildring av Birgittas levnadslopp (vitæ
ejus descriptam historiam).2 Birgittas hagiograf Jacques de Bue
citerar notisen utan att våga taga den till intäkt för ett positivt
antagande, att en Birgittalegend av Alfons verkligen existerat; han
påpekar, att ordalagen icke ens behöva avse ett av Alfons själv
författat arbete.3 Att termen »historia» även på detta ställe kan
åsyfta ett breviarieofficium med tillhörande legend eller helgon-
1 Anf. arb. s. 98, anm. 1. Beträffande årtalet hänvisar Brilioth till
brevets anspelning på de 1381 utfärdade bestämmelserna om
vårfrupenningen. Härtill kan läggas å ena sidan, att brevet måste vara utfärdat senare
än Katarina Ulvsdotters död 24 mars 1381, då det undertecknas av en onämnd
»abbatissa», medan Katarina i sina brev till ärkebiskopen undertecknat med
sitt namn, å andra sidan, att drottningen av Neapel, d. v. s. Johanna I, omtalas
(jfr Brilioth, s. 115) på ett sätt som visar, att brevskrivaren ännu ej haft
underrättelse om hennes död, som inträffade 12 maj 1382.
2 Acta SS., Aprilis tom. II, s. 510, st. 16.
3 Acta SS,, Octobris tom. IV, s. 370, st. 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
