Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Helge Kjellin, Reformationen i Estland och den kyrkliga konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Reformationen i Estland och den kyrkliga
konsten.
Av Professor Helge Kjellin, Karlstad.
Reformationens insats i Estland har på konstens område varit
huvudsakligast av negativ art. Allbekant är, hur den i de större
städerna började med en »Bildersturm». Liksom man ifråga om läran
ville utrensa all den övertro och vantro, som under århundradenas
lopp i form av helgondyrkan, reliktillbedjan, yttre kulthandlingar
m. m. i mer eller mindre grad undanskymt det väsentliga i
kristendomen, så ville man också följdenligt bevisa denna sin
renlärighetstro genom att ur kyrkorna avlägsna allt, som denna fördömde.
På grund av klostrens rikedomsanhopning och maktlystnad samt
klosterinvånarnes parasittillvaro, tilltagande lättja och sedeslöshet,
vilket allt stod i uppenbar strid mot den verkliga kristendomens
anda och innebörd, hade till slut en stark olustkänsla och rent av
likgiltighet för religiösa ting vunnit insteg bland folket och därmed
lagt grunden till den oppositionsrörelse, som sedan kulminerade i
reformationen. Martin Luthers modiga, öppna framträdande och
hans manliga, kraftfulla personlighet blev därför genast en
samlingssignal för de klentrogna och oppositionella, och det var med
samma heliga iver, som på sin tid korstågsriddarne gingo ut att med
eld och svärd omvända hedningarna, som nu stormanlöpningen
skedde emot den »allena saliggörande katolska kyrkan». Man stred
även nu för Guds sak, för hans heliga evangelium, och detta
medvetande skapade kraft och hänförelse, självfallet också övermod
och förstörelselusta.
Religionens handhavare och förkunnare och konstens utövare
och försvarare hava tyvärr icke alltid förstått varandra eller förstått
att samarbeta så, som skedde t. ex. under medeltidens i konsthänse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
