Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Helge Kjellin, Reformationen i Estland och den kyrkliga konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28o
helge kjellin
ende högtstående period. Då var kyrkan den ledande, och arkitekter
och byggmästare, bildhuggare, målare, hantverkare underordnade
sig för Guds heliga saks skull. Konstnärens och hantverkarens egen
berömmelse fick träda tillbaka för det stora skapade verkets ära.
Man tjänade Gud med linjal och passare, med mejsel och pensel,
med murslev och timmermansyxa. Och så reste sig högt emot skyn
katedraler och kyrkor, spiror och valv, och man smyckade templen
utan och innan med bilder och målningar, de heliga kärlen glimmade
av guld, silver och ädla stenar, prästerna mässade i dyrbara dräkter,
korgossar i vitt och rött svängde de doftande rökelsekaren,
vaxljusens gula lågor tindrade från kyrkornas många altaren och deras
sken reflekterades från guldgrunden bakom de konstsnidade
helgonfigurerna, silverklockor klingade klart och högtidligt i de
stämnings-fyllda templen, när hostian höjdes i den kostbara monstransen, och
allt folket böjde knä inför det mystiska förvandlingsundret och i
känslan av Den Store Väldige Gudens närvaro.
Ståtliga, högtstående konstskapelser i arkitektur, skulptur,
måleri och konsthantverk har den katolska tiden efterlämnat även i
Estland, om också mycket tyvärr under århundradenas lopp gått
förlorat. Från »övergångstiden» mellan den romanska och den
gotiska perioden härröra ännu många kyrkor i Estland. Någon rent
romansk kyrka finnes icke i behåll i landet, i varje fall icke i
ursprunglig gestaltning. Icke en enda absidkyrka kan påvisas. I Riga däremot
har såväl domen som St. Georgskyrkan absid. Det raka korslutet
är eljest den dominerande formen. Där en polygonal avslutning
förekommer, är den antingen att tillskriva en senare period än kyrkan
själv eller också stammar hela kyrkan från gotisk tid. I Estland
saknas fullständigt ett mellan långskepp och kor inskjutet tvärskepp,
sådant som ingick i den romanska katedralanläggningens planschema.
Dömen i Riga är det enda exemplet på ett dylikt i de ostbaltiska
staterna. Även om sagda döm ifråga om absid och tvärskepp icke
avsatt några spår i ärkebiskopatets kyrkor, har den i andra
avseenden verkat inspirerande och stilbildande, så som en väldig och
imponerande dom alltid brukar vara. Mellan Rigadömen och vissa
av ösels kyrkor är sålunda ett tydligt släktförhållande påvisbart,
även om i de senare också direkta gotländska inslag starkt göra sig
gällande.1
1 Helge Kjellin, Die Kirche zu Karris auf Oesel und ihre Beziehungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
