Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 1. Statsindividualism och nationalism kontra universalism. Korstågstanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN MEDELTID TILL REFORMATION
3 1
att det romerska folket via kurfurstarna gjordes till kejsarens
uppdragsgivare. Även kyrkan var för honom en enhet, och
kättarepitetet kvarstod beträffande dem, som bröto denna enhet.
Huvudsaken för Marsilius var, att staten tillförsäkrades
överhöghet över kyrkan. Aven den radikale Marsilius balanserade
sålunda mellan nationalistiska strävanden och det traditionella
världsrikesidealet. De nya idéerna fördes över på
universalismens idéområde. Det visar, huru föga konsekvent den nya
lek-mannabildningen ännu förmådde vara, trots all radikalism i övrigt.
Mera i överensstämmelse med utvecklingen var då
konfederationstanken. Aderton år före Defensor pads’ tillkomst hade
den franske legisten PlERRE DUBOIS i sin skrift »De
recuperation terre sancte» för Filip den sköne föreslagit, att en av
påven sammankallad prelat- och furstekongress skulle tillsätta en
skiljedomstol för att slita tvistigheter mellan staterna.1 Syftet var
att upprätthålla freden inom kristenheten samt att samla denna
till ett gemensamt företag mot turkarna. Emellertid sjönk Dubois’
förslag i glömska, Frankrike fick snart annat att tänka på och
det blev först över 150 år senare, som en liknande plan såg
dagen. Återigen var det för att samla de kristna staterna mot
turkarna, som denna gång GEORG PODIEBRAD år 1463 på
fransmannen Marinis råd föreslog furstarna en liknande konfederativ
organisation av kristenheten. Anmärkningsvärt är, att det även
denna gång var en stat med starkt nationellt medvetande, som
upptog saken, och nu i direkt konkurrens med påven.
Emellertid rann projektet ut i sanden.
Den politiska och kulturella utvecklingen tenderade att ge
folken nya och mer påtagliga värden vid sidan av de kyrkliga.
Andra mäktigare garanter för fred och rätt hade uppstått. Och
dock hade kyrkan från början befästat sitt inflytande just genom
att vara en fredsfaktor. Ideologiskt hade också
världsfredstanken hela tiden varit nära sammanknuten med aspirationerna på
världsimperiet. Men i verkligheten hade just genom resandet
av dylika anspråk ständigt nya stridigheter blivit följden. Den
kluniacensiska väckelsen, som ursprungligen hade inneburit en
kyrklig frihetskamp, hade utmynnat i en renodlad maktsträvan.
I accepterandet av den kanoniska rätten och av den påvliga
1 Landberg, Fredsorganisation och maktpolitik, ss. 19 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
