Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 1. Statsindividualism och nationalism kontra universalism. Korstågstanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O
GÖSTA KELLERMAN
absolutismer] hade man trott sig se de nödvändiga garantierna
för kyrkans frihet. Alltmera hade dock den första
programpunkten skjutits åt sidan till förmån för en personlig
maktfullkomlighet utan like.1 Frihetskamp och teokratiska maktanspråk
blandades samman. Detta kunde möjligen ha gått för sig, om
kyrkan religiöst hade haft samma makt över sinnena som
under den kluniacensiska väckelsens dagar. Men detta var ej
fallet.
Först och främst hade kyrkan alltmera sårat den allmänna
rättskänslan. Roms maktanspråk uppfattades ej såsom »aequum»
eller »fas», utan såsom »iniquum» och »nefas».2 I nära
sammanhang härmed står, att den nationella partikularismen
motsvarades av en personlig individualism, som alltifrån iioo-talet
kom att spridas i allt vidare kretsar.3 Behovet av en subjektiv
visshet gjorde sig gällande och »;77/z’ø» trängde fram på
bekostnad av »auctoritas». Man appellerade till erfarenheten, krävde
en medveten personlig omvändelse och betonade viljans
betydelse i religiösa ting.4 Man förlitade sig ej längre på sitt
medlemskap av kyrkan eller på dess föreskrifter utan man sökte
sig till det, som man av personlig åsikt ansåg vara den äkta
kristendomen. Kyrka och kristendom identifierades ej utan
vidare. Emellertid kom denna religiösa individualism att yttra
sig på två väsentligt olika sätt: dels mera ofarligt uti
mystikernas oavhängighet gentemot kyrkan, dels vida farligare såsom
kyrkokritik på etisk och evangelisk grund med Imitatio Christi och
fattigdomskravet som de verksammaste sprängämnena.5 I
förbigående bör här redan i detta sammanhang också omnämnas
den estetiska individualism, som öppet förkunnade
inomvärldsliga och antiasketiska ideal samt bibringade en fördomsfrihet,
1 Själva begreppet plenitudo potestatis infördes av Innocentius III
(Hai.LER, Papsttum und Kirchenreform I, s. 26). Även i sak torde den
utbildade påvliga absolutismen ha inaugurerats av honom.
2 von Schubert, ss. 50 f.
1 Den nya mentaliteten kan skönjas redan hos Ratherius från Verona
(† 974) °ch hos Othloh från S:t Emmeram († o. 1083). SEEBERG,
Lehr-buch der Dogmengeschichte III, ss. 125 f.
4 Seeberg III, ss. 127 ff.
5 De franciskanska fattigdomsivrarna kommo ock att inleda direkt
samarbete med påvemaktens politiska vedersakare (ex. Occam).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
