Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 5. Kyrkan och de sociala förhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 00
GÖSTA KELLERMAN
medel direkt till Rom.1 Helgeandsorden låg vidare i ständigt
krig med städernas råd. Inom korsbärarorden i Italien härskade
en stigande förvirring. Till splittringen kom även förvärldsligande.
Särskilt säges detta ha varit fallet med stjärnbärarorden och
trini-tarierna. Den orden, som höll sig bäst, tyckes ha varit
anto-niterna, som ännu ägde kraft att utbreda sig och grundade nya
filialer i Holstein och Baltikum. Men för att värja sin
oavhängighet måste denna orden betala ut stora summor. — En
orden, som nu så gott som alldeles upphörde var lazaristerna,
dock av den glädjande anledningen, att deras existensberättigande
upphörde, i och med att spetälskan under 1400-talet så
småningom försvann. Ar 1489 upphävdes orden av Innocentius VIII,
men kom dock att allt fortfarande bestå i Frankrike (i Tyskland
tillföll dess egendom johanniterna).2
De anstalter, som ej tillhörde någon av de stora ordnarna,
tyckas ha stått sig relativt bättre. Men även ifråga om dem
vittna dokumenten om högt leverne och överhuvud
förvärldsligande. En hel del anstalter stodo under städernas uppsikt,
och ordningen torde därför här ha varit bättre. Men det gäller
därvidlag i de flesta fall prebendehus, där man fick köpa sig in.3
En särställning inom det kyrkliga välgörenhetsväsendet
intogo beginerna. På en och samma gång voro de föremål för
social hjälpverksamhet och utövade själva dylik, utan att
därför utgöra någon klosterorganisation. Med tiden hade de dock
mestadels ställt sig under franciskansk ledning och i stort
antal antagit tertiarregeln. Även beginerna tyckas vara på retur
under 1400-talet. Många omständigheter samverkade till att
minska deras popularitet. Skrånas konkurrensavund,
dominikanernas avoghet mot dem såsom varande franciskanernas
skydds-förvanter och slutligen sedliga missförhållanden arbetade upp
en opinion emot dem, särskilt i Sydtyskland. Städerna lade
hinder i vägen för deras förvärvsverksamhet och dominikanerna
1 I gengäld förunnade Sixtus orden nya vidsträckta privilegier. Alla
avlater och gratialsaker, som kunde förvärvas i Rom, skulle kunna erhållas
lika väl genom allmosor till orden. Därjämte skulle ordens biktfäder få
absolvera även i påvens reservatfall.
2 Uhlhorn, ss. 338 — 346.
3 Uhlhorn. ss. 347 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
