Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Gösta Kellerman, Från medeltid till reformation. Kyrkliga förhållanden under den utgående medeltiden - 6. Kult och religiositet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN MEDELTID TILL REFORMATION
IOI
im Rosenhaag» åter möter oss den förlåtande, självuppoffrande,
av allt fult oberörda Modern).1
På kultens område framträda åtskilliga vittnesbörd om Marias
alltmer stegrade makt över sinnena. Nu är det som andakten
inför Marias fröjder och smärtor blir allmänt spridd (votivmässan,
»de septem gaudiis b. Mariae»). I detta sammanhang kan också
nämnas den visserligen blott från Schlesien och Sachsen kända
»festum inventionis pueri Jesu», som tyckes ha blivit införd
omkring år 1400. Den ville tolka Marias sorg över förlusten av
sin son och hennes glädje, när hon återfann honom.2 Om tidens
inlevelse i den heliga jungfruns familjetilldragelser vittnar också
den fest till minnet av Marias besök hos Elisabet (»Visitatio
Mariae»), som under franciskansk egid hade nått officiellt
erkännande under schismats tid (år 1389) och blivit stadfäst av
Baselkonciliet. Under Sixtus IV upptogs vidare i det romerska
breviariet en fest till minne av Marias upptagande i templet
(Praesentatio Mariae»).3
I Mariakultens tjänst ställde sig den organiserade
rosenkrans-andakt, som under det senare 1400-talet (från 1470) framför allt
genom dominikanernas propaganda (Alain de la Roche4,
stor-inkvisitorn Jakob Sprenger) nådde en stor omfattning.5 I
Tyskland kommo dylika brödraskap att stiftas i nästan alla städer.6
Rosenkransen var visserligen avsedd såsom minnesstöd icke blott
för läsandet av Ave Maria, den alltifrån 1200-talet populära
Mariabönen, utan även för Pater noster. Dock kom den att så
gott som helt tjäna Mariakulten. Så ställde Sixtus IV som
villkor för beviljandet av avlat, att andakten skulle förrättas på de
fem stora Mariafesterna. Likaså förutsatte den plenaravlat, som
1 HabICHT, Maria, ss. 102, III.
2 Franz, ss. 162 ff.
3 Kellner, Heortologie, ss. 200 f.
4 »en av de mest utpräglade typerna för den franska, mera
fantastiska fromheten, och för den ultra-konkreta trosfantasien under den senaste
medeltiden» (Huizinga, Ur medeltidens höst, s. 247).
s Redan år 1422 hade inom franciskanorden införts en rosenkrans för
Marias sju fröjder, som propagerades särskilt av Capistrano. Holzapfel,
Handbuch der Geschichte des Franziskanerordens, s. 228.
6 Beissel, Die Verehrung unserer lieben Frau etc., ss. 116 ff.
Thal-hofer, s. 707.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
