Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Em. Linderholm, Religion och kultur i Luthers reformation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I o
havet, fr. o. m. Ryssland i norr ned genom Balkanländerna.
Jämte bulgarer och andra stammar hade slaverna nu från slutet
av 500-talet samtidigt med Islams erövringar strömmat ned ända.
till Greklands kuster i en väldig, men mestadels förbisedd
folkvandring.
Trots de oerhörda avstånden och klena samfärdsmedlen
genomfördes den enorma kristnings-uppgiften med en fabelaktig
energi av kyrka och statsmakt genom mission och kolonisation
under ungmedeltiden, d. v. s. under 700—1000-talet, åtminstone
så långt, att kristningen var tryggad eller blott en tidsfråga.
Härunder tog den romerska kyrkan germanerna, den grekiska
kyrkan slaverna, utom de västligaste. Så kom den stora
kyrko-oc’n kulturgränsen mellan Ost- och Västeuropa, efter Sveriges
kristning av Finland från 1100-talet, att gå rakt i norr och söder
— som än i dag — utefter Finlands, Baltikums och Polens
östgräns, ned till mitten av Karpaterna och sedan — med
omslutande av Ungern — i en vid båge västerut till nordspetsen av
Adriatiska havet.
Detta är värt att observera och lägga på minnet. Även
vårt land har här gjort en stor insats. Man kan säga, att här
föreligger stor historia, religions- och kulturhistoria. På en
kartbok efter världskriget kan man se den nämnda gränslinjen
klart markerad.
Nu blir under högmedeltiden, i stort sett 1100- och 1200-talet,
kyrkans kulturella ställning en annan än i fornkyrkotiden. Ty
till de germanska och slaviska folken kom kyrkan ej blott med
en högre religion, utan även med en högre kultur, och så
skapas i högmedeltiden för första gången en kristen enhetskultur,
som kyrkan behärskar emedan dess hierarki och prästerskap har
den högsta bildningen.
Det är dock en skillnad mellan det grekisk-ortodoxa
Osteuropa och det romersk-katolska Västeuropa. I Osteuropa, alltså
t. ex. i Ryssland, se vi fornkyrkans orientaliska kristendom med
sin livsfrämmande mysticism, ritualism och sitt långt mer än
i Västern isolerade munkväsen bli en ju längre dess mer för
kultur-, samhälls- och statsutveckling ofruktbar religion, som
breder blott en tunn fernissa över den gamla hedendomen.
Grekisk-ortodox kyrka och kristendom äro icke utan skuld till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
