Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Em. Linderholm, Religion och kultur i Luthers reformation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGION OCH KULTUR I LUTHERS REFORMATION
I I I
Trots dessa och andra religiösa begränsningar och trots att
reformationen var en utpräglat religiös och kyrklig företeelse,
så gäller likvisst eller bättre: just därför, att den fick en
utomordentlig kulturell betydelse. Visserligen är det icke så, som
en yngre tysk teolog av Karl Hölls skola nyligen förkunnat,
att allt av senare kulturutveckling framgått ur reformationen.
I många hänseenden stod den katolska kyrkan alltfort högre i
kulturellt hänseende, i teologi och vetenskap. Men det bör
erkännas, att reformationen fått mycket vittgående kulturella
konsekvenser.
Icke så mycket på den kyrkliga konstens och arkitekturens
område. Där behöll den romerska kyrkan övertaget, också
genom de lägre kulternas krav på bilder och utsmyckning. I de
reformerta kyrkorna kom det genom det nakna kyrkorummet,
med predikstol och orgel på altarets plats, till rena utarmningen.
Lutherdomen behöll lyckligtvis det klassiska kyrkorummet, även
om 1600-talet måste borttaga och överkalka mycket i bildväg,
emedan det uppehöll den gamla tron.
En betydelsefull kulturell vinning låg i de olika folkspråkens
upphöjande till gudstjänstspråk och bibelns översättning. Vad
detta betytt av högre kultur, av språklig nyutveckling är svårt
att överdriva. Luther gick här före som den store mästaren.
Enorm är också betydelsen i kulturellt hänseende av hans nya
religiösa sång, och musik till denna på den medeltida folkvisans
grund.
Av utomordentlig kulturell betydelse blev jämväl, att
reformationen bröt med det gamla munk- och klosterlivet samt dess
asketiska väsen och lät munken och prästen träda ut i livet.
Brytningen med påvekyrkans absoluta auktoritet öppnade
också i sin tid vägen till vetenskaplig frihet.
Protestantismen skapar det rörliga elementet i nytidens
andliga liv.
Av synnerlig betydelse blev också, om det än hade sina
avigsidor, det nya sambandet med staten, d. v. s. det politiskt
och socialt organiserade folket. Efter den internationella
påvekyrkan komma nu, där reformationen segrar, nya nationalkyrkor.
Det blir åter som i ungmedeltiden. Därmed skapas en
innerligare, mera levande förbindelse mellan kyrka och nationell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
