Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undersökningar - Ragnar Redelius, Om »Roparna» i Närke på 1840-talet - I. Det andliga tillståndet i Närke vid 40-talets ingång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
R. REDEL1US
såsom reala föreställningar. — Bönder, torpare, statdrängar,
hantverkare och backstugusittare höllos också mångenstädes av
fattigdom nere i torftiga yttre förhållanden.
Tunga samvetskval under domens förbidan, fattigdom och
okunnighet samverkade sålunda till, att det i Närke liksom på
flera håll i vårt land gick hän emot en våldsam kris. Hur
kunde kyrkan möta denna?
Själva kyrkorummen stodo nästan överallt i ett tarvligt och
ovårdat skick. I Hardemo kyrka fanns intet ordentligt golv
förrän så sent som 1903. Ingenstädes fanns någon anordning
för uppvärmning. Aldrig har högmässans liturgi haft en
torftigare utgestaltning än under detta tidsskede. Psalmsången hade
redan blivit långsläpig och utdragen, fastän saken ytterligare
förvärrades längre fram under århundradet. Den liturgiska
sången, där över huvud taget någon sådan förekom, var till
oigenkännlighet förvanskad.1 De timslånga predikningarna hade utan
tvivel sitt värde men voro ofta neologiskt färgade och mycket
ofolkliga till både form och innehåll.
Att en sömnaktighetens och världslighetens ande var utbredd
över herdarna i det svenska Sion är obestridligt. Peter
Fjellstedt, som 1843 begynte sina vidsträckta predikoresor genom
Sverige, fann det vara mycket sällsynt att påträffa en vaken
församlingsherde.2 I Närke voro några präster rent av genom
dryckenskap fullkomligt urspårade.3 De i begåvning och
inflytande främsta bland Närkesprästerna vid 40-talets ingång torde
ha varit Gustaf Wilhelm Gumaelius i Viby, f. 1789, och Anders
Niklas Åstrand i Edsberg, f. 1785, båda storslagna
personligheter och föredömliga karaktärer. Lysande undantag funnos
således.
Gumælius förvärvade en djupgående klassisk bildning,
lager-kransades i Uppsala 1815 samtidigt med Atterbom, Palmblad,
Fahlcrantz, Almquist m. fl., dokumenterade sig sedan såsom
docent i det grekiska språket och även skald, medlem i det
götiska förbundet och tillika en av Atterboms förtrogna vänner,
skrev i »Iduna», »Poetisk kalender», »Sv. Litteraturtidning» och
1 K. Peters, Den gregorianska sången, Uppsala 1930.
2 C. Anshelm, Peter Fjellstedt, I, Stockholm 1930.
3 K. A. Hagström, Strengnäs stifts herdaminne, IV, Strengnäs 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
