Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - A. Den inledande metodiken - 2. Askes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2
SIGURD LINDQUIST
a. I mitt arbete om yogas metoder har jag s. 24—30
behandlat den indiska och buddhistiska askesen, yama och niyama
med tillhörande företeelser, och framhållit, att denna bl. a. har
en speciell betydelse för innehållet i den följande
kontempla-tionen och ekstasen, nämligen i sin egenskap av prehypnotisk
suggestion. Detta gäller säkerligen i sin mån även andra
religionsområden. Den stora frågan är dock snarast, huruvida
askesen betyder något för den mystiska inlednings/rar*\fj<?72 som
sådan, ett problem, som i det följande närmast skall behandlas.
b. Jag anknyter då först till det ovan redan sagda om
platsen för träningen under skiftande omständigheter. Vad som
även här intresserar oss är det »lägre» stadiet, som avsåg
koncentrations- och avkopplingsövningar under störande yttre
förhållanden. Askesen åsyftar i detta fall en inhibation av
senso-riska och motoriska reaktioner vid allehanda incitament utifrån.
— Detta är en viktig avdelning av askes. Typiska exempel
äro de indiska tapas, ev. sauca (renhet), mitähära (måttlighet i
fråga om mat) och den senare hälften av de tio buddhistiska
sikkhäpadasDELACROIX lämnar belysande exempel från
madame Guyon och Suso.2 — Man kan ej tveka om ändamålet:
mystikern strävar efter att möjliggöra kontemplation — eller vad
man vill kalla det mera framskridna tillståndet — genom att
göra sig oberoende av yttre störningar.
c. Nu invändes förvisso: askesen åsyftar väl ändock
framför allt något helt annat, nämligen att rena och luttra själslivet,
att vara en hjälp för anden till befrielse från syndens bojor.
Ja visst. Därmed komma vi över till den andra
huvudavdelningen. Må vi endast akta oss att kritiklöst överföra vår kristna
uppfattning av synd och nåd dit den ej hör hemma! — Det är
suchung. Berlin und Leipzig 1928. Utan att på något sätt vilja förringa
betydelsen av att, som där sker, belysa askesen från psykoanalytisk
synpunkt, är det ju utan vidare klart, att mitt syfte i det följande är av en
helt annan art, nämligen att söka komma underfund med vad mystikerna
själva åsyfta i sitt övningssystem, icke, som Schjelderup, att uppvisa
dess reella praktiska, terapevtiska betydelse.
1 Methoden s. 26. — Beträffande askesen hos chlysterna se Ysander,
T., Studien zum B’estschen Hasidismus. Uppsala 1933. S. 374 och 385.
2 Delacroix, H., Études d’histoire et de psychologie du mysticisme.
Les grands mystiques chrétiens- Paris 1908. S. 128, 312, 320 etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
