Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - A. Den inledande metodiken - 2. Askes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 SIGURD LINDQUIST
hjärta all onyttig sorg och ångest och låt mig icke dragas ned
av begäret efter allehanda värdelösa och värdefulla ting, utan
hjälp mig att betrakta allt såsom förgängligt .... — Johann
Arndt: Frigör oss från den otillbörliga kärleken till det
skapade. — Gör oss tomma på all syndig kärlek till det
skapade. . . . Lär oss att förakta allt timligt och förgängligt. . . .
Lösgör våra hjärtan från denna världens jordiska ting .... Låt
oss försaka allt jordiskt och icke eftertrakta det som är på
jorden. . . . Giv att vi dagligen förneka oss själva, att vi dö bort
från vår syndiga ärelystnad .... Låt oss dö bort från oss
själva och våra syndiga böjelser .... Döda i oss alla otillbörliga
begär i vår själ. — Tersteegen: Frigör mig från mig själv. . . .
Låt vår oroliga egenvilja och egensinne sjunka till dina fötter
i ljuvlig stillhet, lugna våra häftiga sinnesrörelser och samla
våra förströdda tankar och begär i ett stilla nuets ögonblick.1
Man kan ej undgå att lägga märke till, hurusom i de högre
formerna av mystisk askes accenten flyttas från det kroppsliga
till det andliga området, huru den därstädes väl ej uppträder så
strikt och renodlad som på andra håll men till gengäld står i
bästa kontakt med andra områden av livet. Med detta
förbehåll har jag eljest ingenting emot att instämma i DELACROIX’
utmärkta karaktäristik:2 »1’ascétisme mortifie le vouloir, purifie
les désirs, exalte la conscience religieuse; surtout une certaine
forme intellectuelle de 1’ascétisme, une abstraction soutenue qui
écarte de 1’esprit les images du monde, et qui, par artifice ou
par disposition naturelie, tend à épurer les objets religieux des
représentations qui s’y attachent.»
1 Heilers uppdelning, a. a. s. 201 f., av frigörelsen i tvenne akter, från
världen och från jaget, har ingenting gemensamt med den av mig i det
föregående gjorda (båda Heilers grupper falla under min andra
avdelning). — Däremot har pratt, a. a. s. 387, i mycket samma synpunkter
som jag; jfr också s. 381: »The result is that the mind is left undisturbed
to fasten its attention upon God, its superfluous energy is reduced and the
wandering of »discursive thought» (so feared by the mystic) is inhibited.»
pratt sysslar emellertid, synes det mig, väl ensidigt med tanken om
frigörelse från yttervärlden och kroppen (jfr a. a. s. 375—382) och skiljer ej
så klart detta från den inre världens frestelser, som det förefaller mig att
mystici själva skulle önska.
5 a. a. s. 369.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
