Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - A. Den inledande metodiken - 3. Speciella metoder - d. Påverkan genom droger o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅL
r9
också skytherna, allt enligt Herodotos.1 Ännu mer specifik
förefaller meskalinet vara; jag hänvisar till litteraturen i Methoden
s. 200.2 Beskrivningarna av det själstillstånd, vari meskalinet
automatiskt och pålitligt samt på ett oskadligt sätt försätter
subjektet, äro högst intressanta. Allehanda fenomen av
subjektiv natur, bl. a. visioner, möta här. Vakenmedvetandets
avkoppling — i regel ingalunda helt och hållet (man lever alltså
samtidigt liksom i tvenne världar!) — åtföljes av uppdykandet
av allehanda undermedvetet gods, jfr i det föregående
Monrad-Kroiins uppgifter om hyperventilationens verkan hos personer
med epileptiska anlag.
Man kan fråga sig, om den i kinesiska källor omtalade
<r/«7/-växten möjligen kan vara identisk med någon av de nu
nämnda, möjligen rent av med meskalinet resp. peyotl-kaktusen.
Chili skulle nämligen finnas på öar långt borta i öster och
förläna odödlighet, vilket är en vacker och tilltalande omskrivning
för dess mystiska egenskaper. Växtens fulla namn är
ling-chih-ts’ao »den undergörande chih-vÅs.ten».3
I andra rummet komma opium och dess derivat samt
kväve-monoxid (N2G) och alkohol. Deras verkan är ingalunda specifik
i samma ypperliga mening som de föregåendes, men
tillräckligt egenartad för att ändock ha kommit till omfattande
användning hos mystici i alla tider. Så relateras exempelvis ofta
vinets bruk i Dionysoskulten och eljest.
Även andra, mera svårbestämbara preparat skola beaktas,
t. ex. det indiska soma, som i detta sammanhang vore värd en
särskild undersökning. Pythia i Delphi hade intressanta
metoder för att för en stund lösa själen från kroppen,4 och från
många andra religionsbildningar höra vi om liknande saker.5
’ Rohde, a. a. s. 309 ff., särskilt s. 309, anm. 3.
a Ett där ej förtecknat arbete är Lewin, L., Anhalonium Levvinii,
ein Phantasticum. Preussische Jahrbücher 1925.
3 Grube, a. a. s. 92.
4 Rohde, s. 346 ff.
5 Leuba, a. a. s, 7—16, 19—22, 23—38; Butler, a. a. s. 329 f., 331 f.;
Massignon, a. a, s. 86; Jacobi, a. a. s. 39; Ysander, a. a. s. 223 och 384;
Rohde, s. 339; Ci.emen, a. a. s. 7, 9, 13, 16; Wieger, a. a. s. 25.
3—34732. Kyrkohist. Arsskr. 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
