Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - A. Den inledande metodiken - 3. Speciella metoder - f. Fixering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅL
I I
liksom loc. at. hos ßhoja, innebär niruddha otvivelaktigt
arüpa-tillständ såtillvida, att psyke frigjort sig jänwäl från
fixations-objektet.
Ekägratå har ingenting med uppmärksamhet i vanlig
mening att göra. Mest markant framträder dess innebörd t. ex. i
följande citat. Särskilt hatha-texterna skilja mellan dels en
fixering med ytterst ansträngd inställning av själva ögonen,
nämligen långvarig, oavbruten fixering av näsroten eller
nässpetsendels en fixation av ett litet, gärna glänsande föremål,
utan anmärkt skev inställning av ögonaxlarna. Exempel pa
förstnämnda åtgärd äro Hathayogapradipikä II: 40 (näsroten),
111:32 (d:o); IV: 48 säger uttolkande: »mellan ögonbrynen är
èivasthäna beläget; där absorberas (= upphäves) medvetandet»;
denna mudrå har fått namnet khecari, varom i IV: 49 säges:
»khecari bör övas tills dess att yogasömnen inträder; för den
som befinner sig i yogasömn (yoganidrä) finnes ingen död.
En viss identitet avses alltså mellan döden och detta mystiska
tillstånd," liksom den heliga dansen i Grekland och annorstädes
även kan vara ett läkemedel just mot det mystiska tillstånd,
som den framkallar, så är yoganidrä, d. v. s. samådhi, i viss
mening ett therapeuticum mot dödens sömn. — Khecari
beskrives ocksä i Gheranda Samhita II: 7, II, 23, III: 7, 27 och
64 samt i V: 83, varest den betecknar mürcchå, bedövning, jfr
även VI: 17 och 20, VII: 5—6 och 16. Vidare Siva Samhita
III: 64 och 85, IV: 31, V: 5 1 och 105. Fixeringen av nässpetsen
beskrives i Hathayogapradipikä 1:46 och 51, IV: 41; i
Gheranda Samhita 11:8, 10, 15, 26, 45 och V: 43; i Siva Samhita
V: 49. Även i jainismen drives samma praxis, vilket nogsamt
framgår av Hemacandras Yogasästra, prakäsa IV: 134—135.
Överallt är man enig om teknikens tillförlitlighet för det
normala medvetandets totala eller partiella avkoppling.
Det andra slaget nämnes i Hathayogapradipikä II: 31:
»med orörlig blick fixerar man uppmärksamt ett ytterst litet
(süksma) objekt ända tills dess att tårarna komma; detta kallas
av lärarna för trätaka». Samtidigt med trätaka kan lämpligen
en inre , psykisk koncentration övas enligt samma arbete
IV: 36: -sämbhavi mudrä erhålles i det att man inom sig
fixerar meningen och samtidigt utan att blinka håller ögonen rik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
