Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - A. Den inledande metodiken - 4. Ledarens hjälp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2
SIGURD LINDQUIST
En ledare synes alltså vara nödvändig för banandet av de
vägar, som mystikern måste vänja sig att sedermera vandra.
Däremot är ingenting sagt om att ledning allt framgent skulle
behövas. I och för sig kan det förefalla sannolikt — om vi
taga hypnotiska processer i beaktande — att sedan ledaren
lärt och inövat hela vägen, kan lärjungen, åtminstone i nödfall,
gå den själv, alltså åstadkomma autosuggestion och autohypnos.
Nicholson relaterar ett belysande belägg.1 Mawlånå Sa’duddin
från Kaschgar brukade visa tecken på medvetslöshet efter en
stunds koncentration (tawajjuh), och de som ej kände
förhållandena kunde tro, att han var insomnad. Så hände det den som
förtäljer historien om honom: då de sutto tillsammans i moskén,
föll han i trance, och berättaren lät med några ord förstå, att
han trodde att följeslagaren ämnade sova, varpå denne småleende
sade: ’Tydligen tror du inte att detta är något annat än vanlig
sömn.’ Ett annat exempel, som nicholson meddelar,2 avser
att visa, dels hur adepterna lätt kunna försätta sig själva i det
mystiska tillståndet, då de blivit fulländat utbildade, dels huru
det ibland kan uppstå en slags strid dem emellan om vem som
kunde rå på den andre med sin heterohypnotiska förmåga, och
slutligen hur genom denna underbara makt även avlidnas andar
kunna tillkallas. En person, berättar nicholson,3 hade
uppdrivit sin förmåga så, att han när som helst kunde bringa andra
i trance; ja, det var ingenting ovanligt, att de som kysste hans
hand medvetslösa föllo till marken.
Denna utomordentligt långt drivna heterohypnotiska
förmåga kan också taga sig uttryck i underverk, t. ex. att ändra
gestalt, att få döda saker att försvinna eller röra sig o. s. v.
Såsom jag i ett annat arbete har visat beträffande motsvarande
yogiunderverk i Indien, är sammanhanget det, att de närvarande
— ofta en enda person — utan att de veta det försättas i någon
slags trance och suggestivt bibringas diverse hallucinationer,
vilka subjektiva erfarenheter sedan naturligtvis tolkas som
objektiva underverk, då de ju ej ha någon vetskap om sitt förändrade
medvetenhetstillstånd. Det sistnämnda beror måhända på någon
1 a. a. s. 142 f.
3 a. a. s. 143 f.
3 a. a. s. 144.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
