- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofjärde årgången, 1934 /
79

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - B. Inledningsprocessens fenomen - 1. Psykiskt orsakade fysiologiska fenomen av negativ art

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MYSTIKENS VÄG OCH MÅI.

I O 1

håll en redogörelse för den markanta motoriska förändring, som
sammanhänger därmed och kanske orsakar det subjektiva.

»Tant que le corps est dans le ravissement, il reste comme
mort, et souvent dans une impuissance absolue d’agir. Il conserve
1’attitude oü il a été surpris: ainsi, il reste sur pied ou assis, les
mains ouvertes ou fermées, en un mot, dans 1’état oü le
ravissement l’a trouvé.»

Man kunde vara frestad att bestämt angiva stelheten
som resultat ej av metoden utan på något sätt av tillståndet
själft. Men detta ter sig högst tvivelaktigt inför en närmare
granskning. Teresa betonar uttryckligen, att katalepsien icke
inträder wider tillståndet utan samtidigt därmed, alltså som ett
resultat av metoden, på samma sätt som ju själva processen för
övrigt är ett sådant. Detta betraktelsesätt torde i själva verket
bidraga till förståelsen av de vaga och ibland till synes
motsägande uppgifter beträffande kataleptiska fenomen (vilka f. ö.
ingalunda uteslutande kunna inrangeras som rena a-funktioner),
som vi ofta möta, så exempelvis följande av Delacroix
citerade :1

»Quand 1’extase est profonde, car dans toutes les manières
d’oraison il y a du pius et du moins, les mains deviennent glacées
et quelquefois roides comme des båtons; le corps reste debout ou
à genoux selon la posture oü il était quand 1’exstase l’a saisi.»

Jfr härmed Teresas uttalande:2

»De pius, mes os se séparent et demeurent déboités; mes
mains sont si raides que souvent je ne puis les joindre.»

Här är det fullkomligt tydligt, att det gäller ett mera
inledande stadium. Mera tvivelaktigt i detta stycke kan då ett
av Clemen3 citerat yttrande av Gregorius den store vara: »Oft
wird der Geist der Gerechten so auf die Betrachtung des
Höheren gerichtet, das ihr äusseres Wesen erstarrt zu sein scheint.»

Som kännetecken på ekstas änger POULAIN bl. a., att
kroppen oftast är orörlig.4 Med termen »ligature»5 menar han av-

’ a. a. s. 21 anm.

2 Vie, s. 205.

3 a. a. s. 26.

4 a. a. s. 56, 164, 165 ff.

5 a. a. s, 177—198.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1934/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free