Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - B. Inledningsprocessens fenomen - 2. Av processen betingad psykisk avkoppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅI.
I O 1
fysiologiska överallt motsvaras av psykologiska reaktioner.
Följaktligen får innehållet i föregående och förevarande avdelningar
tjäna till ömsesidig belysning och komplettering.
Liksom nyss förut gäller det resultaten av metoden: vi
önska se de olika leden i själva den mystiska processen, sådan
den undan för undan bygges upp och utformas.
Yogin bör endast befatta sig med sådant, som ej stör
medvetandets (citta) inre lugn (så Vyäsa till yogasütra 2: 1). Absolut
stillhet i det inre är det eftersträvansvärda. Motsatsen därtill,
duhkha, obeständigheten (ej nödvändigt = smärta, som den
vanliga översättningen är), är den stora olyckan. Patanjali inskärper
därför i början på andra boken av sütras, att klesas, de
olämpliga (ej gärna »onda»; synpunkten är nämligen en helt annan)
lidelserna och anlagen böra bortarbetas. Dessa äro avidyå,
felaktigt vetande (ej, som ofta översättes: icke-vetande,
okunnighet; ty avidyä tänkes positivt — nämligen positivt »ont» — i
likhet med många andra dylika indiska termer); asmitä,
identifikationen av citta, medvetandet, med purusa, självet; räga,
begär; dvesa, hat; abhinivesa, livstörst (sütra 2: 3). Dessas yttringar,
fluktuationer (vrtti), skola genom dhyäna bringas att upphöra
(sütra 2: 11). Yttringarna äro sukha, glädje, duhkha, som här
måhända kan tolkas som smärta, och moha, tröghet, dumhet.
De tillintetgöras genom yogans metod, cittasya ekägratä,
medvetandets koncentration, samyagdarsana (Bhoja till 2:li och
Vyäsa till 2: 15). Härmed överensstämma inledningssütrans
programmatiska ord: yoga är upphävandet av cittas vrttis (1: i),
och Vyäsa härtill: då citta befinner sig i viksipta-tiWstànàzt, är
den på mångfaldigt sätt förströdd, först ^tf^ra-tillståndet
(koncentrationen) upplyser fullständigt ett bestämt, realt objekt.
Utom redan nämnda medvetandet förströende
omständigheter uppräknar sütra 1: 30 bl. a. följande hinder för det mystiska
tillståndet (samädhi)-. vyädhi, sjukdom, styäna, lättja, samsaya,
tvivel, pramäda, ouppmärksamhet, älasya, tröghet, avirati, begär,
bhräntidarsana, missförstånd. Sütra 1:31 tillägger bl. a.
daur-manasya, nedslagenhet, melankoli. Jfr de buddhistiska nivaranas
i Digha-Nikäya 1: 73 och Visuddhimagga s. 139 f.: kämacchanda,
sinnligt begär, vyäpäda, ondska, thuiamiddha, tröghet,
uddhacca-kukkucca, oro, vicikicchå, vankelmod, tvivel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
