Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - B. Inledningsprocessens fenomen - 2. Av processen betingad psykisk avkoppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
SIGURD I-INDQUIST
Yogasütra i: 12 m. fl. stallen angiva uttryckligen, att
metoden för befrielse från vrttis är, från en sida sett, vairägya,
avspänning. Ekägratä, d. v. s. abhyäsa, koncentrationsövning,
är den andra sidan; den avser enl. Vyäsa till 1:12 att
genombryta den gräns, som skiljer människan från den rätta
insikten, samtidigt som vairägya lösgör från tillvarons intryck.
Vijnänabhiksu s. 25 indelar det sistnämnda på följande sätt:
»vairägyas första stadium heter yatamänasamjnä och innebär
frihet från begär . . . Ekendriyasainjnä (det tredje stadiet) är
förhanden, då all kärlek etc. till de yttre sinnenas objektformer
m. m. är förintad och i samma medvetande (manas) likaledes ägt
rum ett fördrivande av kärlek, hat o. s. v. beträffande sådana
objekt som ära, förakt o. dyl. Vasikärasamjnä uppnås, då citta
förblir orörlig inför objekten, ävensom inför ära, förakt m. m. . . .»
Indifferens är nödvändig t. o. m. då det gäller den högsta
visheten (Vyäsa och Väcaspati till sütra 1: 16 och 4:29). —
Visuddhimagga s. 125 påpekar, hur begären undan för undan
lugnas och försvinna. Jfr också buddhismens vanliga inledning
vid beskrivning av ett mystiskt tillstånd: vivicc eva kämehi vivicca
akusalehi dhammehi »befriad från lidelser och olämpliga böjelser».
Detta ständigt i betecknande sammanhang återkommande uttryck
är ju i och för sig ensamt nog för vårt fall.
Bhoja säger till 1:33: »begär (räga) och hat (dvesa) äro
de förnämsta orsakerna till förströddhet (viksepa) i sinnet. Då
dessa grundligt utrotats ... är koncentration (ekägratä) möjlig.»
Här avses väl moraliskt-asketiska förhållanden. —
Hathayogapradipikä IV: 50: »sedan man gjort medvetandet (matias)
oavhängigt av något stöd (nirälamba), bör man ej tänka på något.»
Jfr härtill ;«>-formerna nedan! — Väcaspati till 3: 5: »skådandet
av prajnä innebär ett förblivande i den obefläckade
(medveten-hets-)ström, som ej är stödd genom andra föreställningar.» —
Sütra 3:3 med kommentarer inskärper, att samädhi betyder
upphävande av alla själens funktioner utom beträffande ett enda
objekt: medvetandet måste vara tomt (sünya). »Det är objektets,
ej meditationens, form, som skall lysa fram; därför heter det
’tomt’», säger Väcaspati. Svarüpena sünya ’tom på sig själv’
kallar Vyäsa denna dhyäna. Även Bhoja betonar här, att
medvetandet måste antaga formen av svarüpasünyatä. — Vyäsa till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
