Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - I. Den inledande processen och dess fenomen - B. Inledningsprocessens fenomen - 3. Via negationis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅL
I 29
skilt taoismen och zen-buddhismen framhäva, kan det icke på
annat sätt lyckas att avkoppla de vanliga funktionerna hos
medvetandet; det nya tillståndet löper givetvis fara att färgas av
ovidkommande objektföreställningar, om dessa ej restlöst
upphävas, jfr ovan.
b. En omständighet, som jag hittills med avsikt förbigått,
men som hör tillsammans med inledningsprocessen och dess
metoder, är graderingen. Av utslagsgivande betydelse för vår
undersökning äro uppgifterna därom ej, allrahelst som en del
ovidkommande synpunkter ofta framträda. Men alla mystici ha
känt vandringen till den andra världens lycksalighet som ett
fortskridande, och nästan överallt är man därför intresserad av
att utpeka olika stadier.
För det indiska och buddhistiska området hänvisas till min
behandling härav i Methoden s. 144 ff.
Inom taoismen kan jag ej finna, att man sysselsatt sig
med en dylik uppdelning, vilket bör sättas i sammanhang med
den därstädes använda suggestionsmetodiken, som ej lämnar
nämnvärt utrymme åt subjektets spekulationer över grader och
stadier.
Süfismen har sin väg, tarika, med olika grader för att nå
tawhid.1 Karakteristisk är den allt mer fördjupade inhibationen
utifrån-inåt. Strängt taget har süfismen tvenne olika slags stadier,
dels av etisk art (NICHOLSON: repentance, abstinence,
renuncia-tion, poverty, patience, trust in God, satisfaction)2, som ej angå
oss här, dels av mystisk art i egentlig mening: meditation,
gudsnärhet, kärlek, fruktan, hopp, längtan, förtrolighet, stillhet,
kon-templation, visshet.3 Här som i allmänhet eljest är ibland det
sista stadiet likbetydande med målet. De sistnämnda mystiska
stadierna kallas akwàl. HujWlRi säger:4
»All the Shaykhs of this Path are agreed that when a man has
escaped from the captivity of »stations» (maqätnàt), and gets rid of
the impurity of »states» (ahwäl), and is liberated from the abode of
change and decay, and becomes endowed with all praiseworthy
qualities, he is disjoined from all qualities. That is to say, he is
’ Goldziher a. a. s. 164; Massignon a. a. s. 74 f.
2 Mystics s. 29.
3 Nicholson a. a. s. 29.
4 a. a. s. 33.
9 — 34732. Kyrkohist. Årsskrift 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
