Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - A. Positiva fenomen närmast tillhörande sensibilitetens och motilitetens område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅL
I 29
»Sic etiam in illo genere intellectualium visorum alia sunt quae
in ipsa anima videntur, velut virtutes . . . ipsae intellectualiter
viden-tur. . . Aliud autem est ipsum lumen, quo inlustratur anima, ut omnia
vel in se vel in illo veraciter intellecta conspiciat. Nam illud iam
ipse Deus est . . . Cum ergo illuc rapitur et a carnalibus subtracta
sensibus illi expressius visioni praesentatur, non spatius localibus,
sed modo quodam suo, etiam supra se videt, quo adiuta videt
quid-quid etiam in se intelligendo videt.»
Jag ansluter mig till Butler, som härom säger: »in an
ecstasy of the intellectual order, the soul not only sees ’in’ the
divine Light, but in some way sees that divine Light which is
God Himself.» Vi ha alltså säkerligen att göra med verkliga
visioner eller hallucinationer, hur de sedan böra förklaras.
Liknande säges i samma arbete 27: 55:
»Illo ergo modo, in illa specie qua Deus est, longe ineffabiliter
secretius et praesentius loquitur locutione ineffabili, ubi eum nemo
videns vivet vita ista, quo mortaliter vivitur in istis sensibus
corporis: sed nisi ab vita quisque quodammodo moriatur, sive omnino
exiens de corpore, sive ita aversus et alienatus a carnalibus
sensibus, ut merito nesciat, sicut A postolus ait, utrum in corpore an
extra corpus sit, cum in illam rapitur et subvehitur visionem.» —
28: 56: »In hoc videtur claritas Dei . . . non per aliquam
corpora-liter vel spiritualiter figuratam significationem tanquam per speculum
in aenigmate, sed facie ad faciem, quod de Moyse dictum est, os
ad os: per speciem scilicet qua est Deus quidquid est,
quantulum-cumque eum mens, quae non est quod ipse, etiam ab omni terrena
labe mundata, et ab omni corpore et similitudine corporis alienata
et abrepta capere potest.»
Dessa belägg äro tydliga exempel på visioner under det
mystiska tillståndet i egentlig mening. -— 34: 67:
»Si caelum tertium recte accipimus . . . quod mente conspicitur
ita secreta et remota et omnino abrepta a sensibus carnis atque
mundata, ut ea quae in illo caelo sunt, et ipsam Dei substantiam
Verbumque Deum, per quod facta sunt omnia, per caritatem Spiritus
Sancti ineffabiliter valeat videre et audire: non incongruenter
arbitra-mur et illuc esse Apostolum raptum et ibi fortassis esse Paradisum
omnibus meliorem et, si dici oportet, paradisum paradisorum.»
Huruvida Augustinus själv gjort dessa erfarenheter är
emellertid oklart. Åtskilligt tyder dock därpå.
IO—34732. Kyrkohist. Årsskrift 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
