Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - A. Positiva fenomen närmast tillhörande sensibilitetens och motilitetens område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅL
1 59
d’un coté et retenue de l’autre, c’est ce qui opère le ravissement
ou le vol d’esprit, qui est pius violent que 1’extase, et élève
quel-quefois mëme le corps de terre. Cependant ce que les hommes
admirent si extraordinairement est une imperfection et un défaut
dans la créature.»
Beträffande levitationsfenomenet må här endast sägas, att detta
bevisligen är en ej alltför ovanlig illusion, beroende på
feltolkning av vissa hudförnimmelser. — Innehållet i citatet är klart:
ännu finnas åtskilliga band av inre, psykisk natur, som ej hunnit
avkopplas, varför vissa svårigheter ännu göra sig märkbara.
Dessa äro de ofullkomliga formerna (jfr hennes avslutande
ord nyss).
8. "Le véritable ravissement et Vextase parfaite
s’operent par l’anéantissement total, oü 1’åme, perdant toutepropriété,
passe en Dieu sans éffort et sans violence comme dans le lieu qui lui est
propre et naturel. Car Dieu est le centre de 1’åme, et des que l’àme est
dégagée des propriétés qui 1’arrètaient en elle-mème ou dans les autres
eréatures, eile passe infalliblement en Dieu, oü elle demeure eachée avec
Jésus-Christ. Mais cette extase ne s’opère que par la foi nue, la
mort à toutes choses créées, mëme aux dons de Dieu . . . C’est
pourquoi je dis, qu’il est de grande conséquence de faire outrepasser
tous ces dons, quelque sublimes qu’il paraissent: parce que tant que
1’åme y demeure, elle ne se renonce pas véritablement, et ainsi ne
passe jamais en Dieu mëme, quoiqu’elle soit dans ces dons d’une
manière très sublime; mais restant ainsi dans les dons, elle perd la
jouissance réélle du douceur, qui est une perte inestimable.»
Skildringen av den fulländade ekstasen är mycket
instruktiv. Betonandet av, att först nu allt jordiskt av såväl yttre som
inre art bortfallit, är tydlig. Ekstasen kallas denna gång
fullkomnad, just av nämnd anledning. När alla reaktioner inför
det vanliga livet bortfallit, övergår människan utan svårighet
eller ansträngning i det nya tillståndet, som hon väl kan ha
haft en försmak av redan i lägre grader, men först nu verkligt
upplever. Vi se alltså klart både den inledande processen, som
tidigare avhandlats, och målet, ehuru det senares beskaffenhet
ej närmare omnämnes. Av stort intresse är det uttryckliga
betonandet av, att ej ens det djupaste andliga livet hos människan,
bestående i Guds särskilda gåvor, får ersätta den verkliga
upplevelsen av den Evige själv. Detta sammanhänger också i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
