- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofjärde årgången, 1934 /
160

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - A. Positiva fenomen närmast tillhörande sensibilitetens och motilitetens område

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i6o

SIGURD LINDQUIST

mån med, att mme Guyon först nu känner sig säker för suggestion
och illusion, emedan allt som hörde ihop med det vanliga livet
radikalt och fullständigt sopats bort — och dit hörde ju även
Guds gåvor i allehanda måtto. De nya erfarenheterna äro av
helt annan karaktär än vad mystikern förut upplevt, alltså
motsatsen även till än så underbara suggererade ting; det är ej
längre fråga om nytt vetande, ej heller om fenomen eller resultat,
innehåll i vanlig mening, allt detta är förgånget: ekstasen är ett
nytt tillstånd. Av vad art detta är, skall utgöra föremål för
behandling i sista avdelningen av detta arbete.

De två föregående stadierna ha delvis samma egenartade,
från illusionskänsla fria beskaffenhet, nämligen i den mån de
innebära början eller försmaken av unio, jfr diagrammet i början
av detta kapitel. Men störningar äro ej sällsynta och därför
är det strängt taget ej rätt att anställa några jämförelser: »tant
que l’åme y demeure, eile ne se renonce pas véritablement, et
ainsi ne se passe jamais en Dieu mëme», se ovan.

Mme Guyons schema ger en värdefull belysning åt vad
som redan sagts om Teresa och andra mystici. Betecknande
är även hos henne, hur auditionen föregår vissa visioner och
andra i samband därmed stående förhållanden, som föranlett
oss att redan hos Teresa diagnosticera verbalsuggestion i viss
specifik mening. Hos mme Guyon är blott allt ännu tydligare.
Men jag understryker, att suggestiojisrubriken ej direkt kan sättas
å det fulländade stadiet, unio mystica. Jag finner absolut inga skäl
härför i texterna.

Mycket har skrivits om automatismer hos mme Guyon,
särskilt om hennes écriture automatique.1 Hon känner, hur det
gudomliga skriver med hennes hand, själv är hon passiv. Detta
visar sig också i andra fall. Man kunde vara frestad att sätta
dessa fenomen i förbindelse med unio, nr. 8 i hennes schema,
men av det nyss sagda är tydligt, att så under inga
omständigheter kan vara förhållandet. De tillhöra givetvis de lägre
eller lägsta grupperna: även visioner och auditioner äro nämligen
ingenting annat än automatismer (den automatiska skriften
uppträdde f. ö. redan fore hennes tid med La Combe, som dock
betecknar det definitiva genombrottet). Det är tydligt, att dessa

1 Utförligt härom hos delacroix a. a. s. 146—235.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1934/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free