Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - B. Positiva fenomen på det intellektuella, emotionella och voluntära området
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYSTIKENS VÄG OCH MÅL
1 75
falls into it, and surely the power of God’s will is greater than
that of fire; yet fire affects only the quality of iron without changing
its substance, for iron can never become fire.»1
HujwlRi definierar också unio, jam-, med koncentration
av tanken på det önskade objektet,2 jfr indisk dhåranä och
dhyåna.
Det är lätt att förstå, att när dessa tankar om kärleken
till den Evige och underkastelsen under hans vilja fingo passera
hypnotisk påverkan skulle de kläda sig i en absoluthetens
kategoriska och ensidiga dräkt, som uteslutande är ägnad att
förvilla, om man ej betänker arten av det nya tillstånd, som övade
detta inflytande.
Från kristet håll betygas samma saker. Om Augustinus’
uppfattning av den »övernaturliga» visheten säger CayrÉ3, att
idéerna om sanning, godhet o. s. v. upplysas av nådens strålar;
»elles s’avivent et se fortifient jusqu’ä refléter Dieu et sa
na-ture», typiskt suggestionsförhållande, n. b. under förutsättning
av samtidig ändring av medvetandet. Angelas av Foligno ord
böra ses från samma synpunkt:
»Tout ce que 1’åme congoit et connait quand elle est livrée à
elle-mème n’est rien en comparaison des conaissances qui lui sont
données pendant les ravissements.»
Medvetandets förändring betonas alltså uttryckligen.
». . . Ils surpassent toute intelligence et toute parole humaine.
L’åme nage dans la joie et la science.»4
Gregorius den store:
»Lorsque 1’åme est ravie dans la lumière divine, elle se dilate
intérieurement .... Quand nous disons que le monde a été
ra-massé devant son regard, nous voulons indiquer, non pas que le
ciel et la terre se sont rapetissés, mais que 1’intelligence du voyant
s’est agrandie.»5
1 Nicholson, Mystics, s. 159 (jfr ett tidigare citat).
2 Nicholson a. a. s. 159.
3 a. a. s. 187.
4 Poulain a. a. s. 271 f.
5 poulain s. 272.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>