Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigurd Lindquist, Mystikens väg och mål - II. Det mystiska tillståndet och dess innehåll - B. Positiva fenomen på det intellektuella, emotionella och voluntära området - C. Mystikens mål: unio mystica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mystikens väg och mål
1 75
visar en del analogier med verkan av gifter och narkotika för
frambringande av lycksalighets- och unio-känslor;1 för min del
vill jag framhålla, att den i det föregående berörda psykologiska
mekanismen är identisk med den man i dylika experimentella
fall kan åstadkomma.
Efter dessa inledande betraktelser övergår jag att ytterligare
undersöka det fulländade stadiet, mystikens mål, unio.
C. Mystikens mål: unio mystica.
Man anser i allmänhet, som nyss i detta arbete framhållits,
att mystiken, vilken överallt synes ha åtskilligt gemensamt
psykologiskt sett, dock delar upp sig i tvenne former, då det
gäller vad som menas med unio. Den ena riktningen, österländskt
betonad, skulle däri se självuppgivelse, personlighetens
försvinnande, uppgående i gudomen, den andra, mer genuint kristna,
skulle därmed mena en personlig livsgemenskap med det
gudomliga. Därtill kommer den mytologiska apparaten hos den
förra formen, bevisligen historiskt nedärvd österifrån.
Det faller mig ej in att vilja bestrida de historiska och
därav härflytande mytologiska sammanhangen. Men vi må
betänka, att detta ingenting annat är än mystikens utanverk, de
kläder, i vilka den uppträder, mer eller mindre nödtorftigt klädd
eller — förklädd. För oss är frågan annorlunda ställd: är
avkopplingen av det vanliga medvetna personlighetslivet
självändamål, är vägen slut där? Vi ha redan sett, att så icke är
förhållandet just bland dem, som gärna inrangeras i den
förstnämnda gruppen. Vi, som här uteslutande se psykologiskt
på saken, måste vidare fråga oss, om icke den prägel, som
ett på angivet sätt förvandlat medvetande trycker på
föreliggande psykologiska fakta, är fullt tillräcklig att uttömmande
förklara inadv er tens erna inom mystiken. Medvetandet kan vara
mer eller mindre förändrat och på olika sätt färgat av miljö
och annat.
1 a. a. s. 24, 216 f.
12—34732. Kyrkohist. Årsskrift 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
