Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tönnes Kleeberg, Matthias Marci Molitæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
222
TÖNNES KLEBERG
ram ytterst med infällda apostlahuvuden och devisen »Gott ist
mein Heil» upprepad flera gånger och därinnanför med
framställningar av Fides, Spes, Charitas och Iustitia uppvisar
framsidan i mittfältet en bild av den knäböjande konung David.
Under denna läses: »Eripe me, Domine, de manu indemico.»
Det är tydligen Psalt. 31: 16, som går igen: »Eripe me de
manu inimicorum meorum...» Baksidan har i mittfältet en
bild av Jesus triumferande över döden, med Jerusalem i
bakgrunden. Därunder läsas två rader text, som det ej lyckats
mig att fullt tyda. Boken har tydligen förvärvats i Tyskland
av Matthias Marci; såsom av anteckningarna framgår, har den
gått i arv till sonen Johannes Matthiae, rektor i Mariestads skola,
sedermera kyrkoherde och kontraktsprost i Stavnäs i Värmland
(död 1671). Då släkten Molithaeus levat kvar i Värmland ännu
under 1700-talets senare del[1], kan Fryxell lätt ha fått disponera
den för sin samlarverksamhet. Vilka vägar den sedan gått,
innan den kom i framlidne överbibliotekarie Lars Wåhlins ägo,
har det ej lyckats mig att utröna. Efter Wåhlins död har boken
förvärvats av Göteborgs stadsbibliotek.
Som nämnt promoverades Matthias Marci till magister den
2 mars 1581. Samma år har den unge ålänningen blivit docent
vid sitt universitet, och 1581—1583 håller han enskilda
föreläsningar över »arithmetica vulgaris», astronomi och grekisk
grammatik. Härom berättar han själv (den äldsta anteckningen;
bakre försättsbladet, verso):
Anno 1581. Arithmeticam uulgarem practicam, doctissimi
mathematici et medici Gemmae Frisij semel;[2] et linguae graecae
grammaticam N. Clenardi bis, priuatim Rostochij explicui Deo iuuante.
Anno 1582 semel; et Anno 1583 semel calculum astronomicum,
cuius in motuum coelestium supputatione usus est plurimus, Rostochij
priuatim praelegi.
Matthias Marci Suecus Alandensis.
På bakre spegeln heter det vidare:
Anno domini 1582 die 10 Septemb: incepi priuatim Rostochij
theoricarum septem planetarum praelectionem, eamque die 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
