Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tönnes Kleeberg, Matthias Marci Molitæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MATTHIAS MARCI (MOLITAEUS)
223
Nouembris eiusdem anni Deo me adiuuante finiui. Interim[1] explicui quoque
omnes propositiones tabularum Purbachij de eclijpsibus Solis et
Lunæ et utramque eclijpsin tam Solis quam Lunæ ex ijsdem tabulis
supputaui. Item ad annum Christi completum 1582 ex
præstantis-simis Prutenicis tabulis motuum ccelestium, supputaui motus tam
longitudinis quam latitudinis omnium quinque planetarum s(c)ilicet
Saturni, louis, Martis, Veneris, Mercurij, singulorumque arcus primæ
stationis, secundæ stationis, directionis, retrogradationis, eorumque
in epicijclis affectiones, nec non et loca apogæorum ab apparenti
æquinoctio, et loca capitum Draconis limitumque maximarum
latitudinum diligenter inquisiui.
Matthias Marci Suecus Alandensis.
Den unge docenten har sålunda fått pröva sin lärdom i
skilda grenar av vetenskapen. I aritmetiken har han använt
den holländske matematikern och medicinaren Reinerus Gemmas
(kallad Gemma Frisius) första gången i Antwerpen 1540 tryckta
och sedan i många nya upplagor utgivna arbete Arithmeticae
practicae methodus facilis och i grekisk grammatik den holländske
filologen Nicolaus Clenaedus’ (Nicolaes Cleynaerts) berömda
Institutiones absolutissimae in linguam graecam, först tryckt i Louvain
1530 och sedan med något varierande titlar omtryckt i en mängd
upplagor.[2] För sina astronomiska föreläsningar har han begagnat
den frejdade Wienprofessorn Georg Peuerbachs (Purbachius)
olika astronomiska verk samt Wittenbergmatematikern Erasmus
Reinholds arbete Prutenicae tabulae caelestium motuum, uppkallat
efter hertig Albrecht av Preussen, vilken det var tillägnat.[3]
Ytterligare en anteckning hänför sig till Rostocktiden. Den
läses på bokens sista tryckta sida, omedelbart under textens slut:
Anno domini 1583, die 19 Martij, ornati sunt Rostochij gradu
magisterij Olaus Martini Vpsaliensis et Ericus Andreae Angermannus,
rectore m. Walentino Schachtio, et decano m. Erasmo Stokmanno.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
