- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofemte årgången, 1935 /
85

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Studier till Uppsala Domkyrkas historia - II. Orgverk i Domkyrkan. Av N. J. Söderberg - Första kapitlet - V. Johan N. Cahmans orgel. 1700-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STUDIER TILt, UPPSALA DOMKYRKAS HISTORIA I I T

Domkapitlet hade emellertid icke samma mening som
domkyrkorådet i denna angelägenhet. Samma dag som
domkyrkorådet fattade sitt beslut hölls även sammanträde i domkapitlet,
ehuru något tidigare på dagen. Ärkebiskopen meddelade härvid
vad inom kyrkorådet förehades i orgelfrågan, och »utlåfwade att
wilia communicera Consist:o det slut, hwaruti Domkyrkorådet
stanar». Två av domkapitlets ledamöter, Doct. Lundius och
Doct. Benzelius, sade enligt domkapitlets protokoll, »at tornets
och säjarewärkets reparerande woro nödigare».
Meningsskiljaktigheten i detta ärende mellan domkapitlet och domkyrkorådet
fortfor flera år. Kyrkorådet höll på sitt kontrakt med
orgel-byggaren Cahman och domkapitlet protesterade. Den som
härunder hade en mindre trevlig mellanställning var
domkyrkosysslomannen. Av domkapitlets protokoll den 8 sept. 1725 synes,
att sysslomannen »efter befallning uppwiste det contract
Domkyrkorådet ingådt med orgbyggaren Cahman angående ett nytt
och fullkomligt orgelwärk till kyrkan». Härvid föreställdes
sysslomannen, »att han utan Consistorii minne och tillstånd intet borde
nogra penningar utlefwerera». Denne åter »beropade sig på
Domkyrkorådet, hwilket honom swarat, då han detta föredragit,
at han borde efterkomma hwad där blifwit slutit, utan att widare
förfråga sig hos Consistorium». Som belägg för sysslomannens
anförande kan erinras om domkyrkorådets protokoll den 15
februari 1725 § 3, så lydande: »Af tillfälle beklagade sig
sysslomannen, hurusom uti Consistorio Ecclesiastico understundom
blifwer uppåtalt, hwad i DomkyrkioRådet slutes angående
Dom-kyrkians medel, dess utlånande, byggnader, och han sålunda
lämnas i owisshet, hwilket han efterkomma skall; Swarades: hwad
DomkyrkioRådet uti dylika måhl sluter hafwer han sig att efter
rätta.» Vid detta tillfälle, den 15 februari 1725, voro följande
ledamöter av domkyrkorådet antecknade såsom närvarande:
Landshövdingen Magnus Cronberg, domprosten David Diurberg,
professoren Elof Steuch, borgmästaren Johan Starling och
rådmannen Carl Gustaf Frediani, Domkyrkorådet1, som tillförene
och efteråt århundraden igenom utmärkt sig både genom nit och
genom kompetens, synes vid denna tid hava förfarit med mer

1 Ang. domkyrkorådets sammansättning hänvisas till förf:s uppsats:
Den Leijonhufvudska donationen, sid. 24—25.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1935/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free