Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATIONSTIDENS LITURGISKA UTVECKLING I 6 I
borgerliga typen. För denna typ i dess tidigare skede är det
just karaktäristiskt, att den också vanligen innehåller en mässa
på modersmålet. När sedan »Then Svenska Messan»,
fullstän-digades till större överensstämmelse med det gamla missalet
(liksom Döbers och Münzers) och utkom separat 1531, behövde
denna ordning ej upptagas i den nya utökade
sångboksupplagan av 1536. Så länge emellertid något fullständigare
exemplar av ett sådant svenskt tryck ännu ej återfunnits, är
antagandet naturligtvis problematiskt. Men ovan framdragna
förhållanden synas giva en viss sannolikhet däråt. Beträffande
tillkomsten av 1531 års svenska mässa, synes man, utom
rådstugans beslut i Stockholm 1530, också böra erinra om Laur. Petri’s
lärarefunktion i Uppsala och hans val till ärkebiskop. Med
honom erhöllo reformationssträvandena större möjlighet till direkt
inflytande på kyrkan och kyrkoledningen.
Att Laur. Petri företräder en i jämförelse med Olaus något
annorlunda färgad ståndpunkt är nämligen tydligt och bör
förstås mot bakgrunden därav, att han var lärjunge till Melanchton.
Därtill fick han genom sin mer eller mindre officiella ställning
såsom ärkebiskop en annan inställning till kyrkogudstjänsten och
därmed till reformationen. Men att mässa på svenska hölls i
Stockholm under slutet av 1520-talet är säkert.
För att förstå den liturgiska utvecklingen är det nödvändigt
att med ett par ord skissera utvecklingen i allmänhet
Laur. Andreae och Olaus Petri höra obetingat från början
tillsammans med den borgerliga reformationen sådan den
framträdde i Rostock, Danzig, Lübeck, Köpenhamn och icke minst
i Malmö, dit Söderköpingstryckeriets boktryckare, kyrkoherde
Ulriksson, som bekant flytt eller flyttat, då Gustaf I stängde
tryckeriet i Söderköping. I Malmö ställde han sitt tryckeri i
reformationens tjänst och tryckte där flera av de första danska
reformationsskrifterna.2
1 I en i manuskript föreliggande historisk undersökning av den svenska
reformationen t. o. m. år 1540 har jag närmare redogjort för dessa
förhållanden på grundvalen av en analys av samtida dokument.
2 Bland de skrifter (24 st.), som Oluf ULRICKSøN tryckte i Malmö
åren 1528—1546, de flesta i reformationens tjänst, märkas: Det kristlige
Messe-cinbcde 1528. chr. Skrok, Förklaring at Ægeteskab titstedes Prcester, 1529.
J. Toltz, En lidén indgang i Skriften, 1529. Haandbog ved Brudevielse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
