- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofemte årgången, 1935 /
168

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

nat. fransén

Det för den svenska reformationen egendomliga är, att den
börjar med ett förbund mellan den borgerliga
reformationsriktningen (Laur. Andreæ, Olaus Petri, Stockholms borgerskap) å
ena sidan, och å den andra Gustav I, vilken såsom representant
för ridderskapet eller det med honom befryndade frälset blivit
konung med det optimatstyrda Lübecks hjälp.

Kristian II hade under 1520-talets allra första år
samarbetat med den tidigare borgerliga och folkliga reformationen
(Karlstadt, Reinhart, Hans Mickelsen, Sigbrit m. fl.) och därvid
stött sin konungamakt på borgare och bönder i kamp mot adel
och biskopar. Nu ingår i Sverige den borgerliga reformationen
förbund med Gustav I, som dock i likhet med furstarna i
Preussen (1525) och Kursachsen (visitationen 1529) till hela sin
läggning representerar den furstekyrkliga ståndpunkten. Detta
medförde en mer än tioårig dragkamp mellan kungen och Laur.
Andreæ etc. Kungen segrar genom grevefejdens utgång, och
de första reformatorerna dömas till döden för förräderi, liksom
tidigare borgmästaren Anders Hansson m. fl. Men dackefejden
häjdar konungen. Den svenska kyrkan har därigenom
egentligen aldrig blivit en ren furste- eller adelskyrka. Och detta ha
vi säkerligen till en stor del våra första reformatorer att tacka
för. I prästerskapets postulata vid Upsalamötet (1594) ingick
också att Laur. Andreæ’s, Olaus och Laur. Petris skrifter skulle
ånyo tryckas.1

Borgarna i handelsstäderna voro redan tidigt genomsyrade

1529. [Ped. LaURENTSEN], Aarsag og Förklaring ftaa Reformationen i
Malmö, 1530.

Naturligtvis var Malmömässan känd i Stockholm. Dess ritus för
nattvardstjänsten (mässämbetet) har möjligen också förelegat vid utvalet av de
inledningsversiklar, som inskrivits i Asfierges-hanåsknhen \ Adiutorium
nostrum »Wår hjälp är i Herrens etc.», ty dessa inleda också Malmömässan.
Där återfinnes ocksä, i det närmaste ordagrant efter Döbers
Xiirnberger-mässa (1525), grundstommen till Olaus Petris syndabekän7ielse:

»Jeg arme syndige menniske bekender Gud almectigste, mijn skabere
och forløsere, att jeg icke allene haffuer syndet med tancker, ord, oc
gier-ning, men er oc saa undfangen ij synden saa, att mijn gantske natur oc
wæsen (ij hans strengheds oc retferdigheds ansigt) er straffelig oc
fordøm-meligt, for hwilked jeg flyer til hans grundløse barmhiertighed. søger oc
beder naade aff hanwm. Herren wer mig arme svndere barmhietig».

1 Sv. riksdagsakter 3:1, s. 115.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1935/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free