Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATIONSTIDENS LITURGISKA UTVECKLING I 6 I
av dcvotio modernas radikalism och individualistiska,
»förandligade» fromhet i opposition mot den institutionella och
hierarkiska. Men magistraterna, som till stor del behärskades av en
optimat- eller patricierklass, voro konservativa och länge
fientliga mot de nya idéerna. De veko endast för tvång, vanligen
ekonomiskt tvång, bestående däri, att borgerskapet vägrade nya
bevillningar eller penningegärder, såvida de ej fingo evangeliska
predikanter anställda vid kyrkorna.
Kristian II:s reformvänliga politik är den till synes enda
under hela 1500-talet, som stödde konungamakten på
borgare-och bondestånden. I denna politik ingick också att söka bryta
Hansans övervälde till förmån för en självständig nordisk
handelspolitik. Kristian besegrades emellertid av det aristokratiska
Lübeck, som hjälpte adeln. För Sverige utrustades Gustav I
och för Danmark Fredrik I. Det »gemena borgerskapet» i
allmänhet kunde därför ej göra sig gällande förr än under senare
hälften av 1520-talet. Men omkring 1529 har det likväl
flerstädes segrat, såväl i sydtyska och schweiziska städer som i
Östersjöstäderna.
Riksdagsavskedet i Speier 1526 ansågs överföra rätten att
bestämma över religionen inom sitt område på respektive
»överheter». Ytterligare fixerat blev detta förhållande genom att de
evangeliska furstarna organiserade det Schmalkaldiska förbundet.
Men i städerna var det magistraten eller rådet, som var
överheten. Inom stadens område var det därför rådet, som
tillerkände sig självt ius reforinandi, med åsidosättande av det
gamla kyrkoregementet. Detta förhållande är nu också tydligt
ifråga om staden Stockholm och reformationen därstädes.
Inom borgerskapet i städerna hade länge funnits ett socialt
och religiöst radikalt borgarskikt, i direkt anknytning till devotio
moderna s tankegångar. Ingenstädes kan man väl bättre än just
i städerna följa det direkta framväxandet av reformationen ur
dessa äldre rörelser. Luther är själv ett barn av devotio moderna
eller den nominalistiska fromheten i Augustinerkongregationens
form. Han visste det själv väl och uttalar det på ett
synnerligen tydligt sätt i den inledning, han skrev till en av
Witten-bergsupplagorna av Johannes Wessels skrifter.
Den handlingens propaganda mot Rom, som han med sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
