Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATIONSTIDENS LITURGISKA UTVECKLING 1 99
Thomæ-boken och till de under Johans tid på finska tryckta
böckerna.1 Laurentius Petri d. y. leder detta också i bevis i
sina svaromål mot antiliturgisterna.2
I allmänhet kan sägas, att Laurentius Petri’s verksamhet
såsom ärkebiskop — framförallt sedan han under 1560-talet fått
friare händer och större auktoritet — gick ut på att konsolidera
den svenska kyrkan och giva densamma större enhetlighet samt
organisera dess gudstjänstliv genom liturgiska böcker, med
giltighet över hela riket. Däri ligger en tendens till
centralisation innesluten, och till ett genombrytande av stiftsisoleringen
och den biskopliga autokratien. Denna verksamhet fullföljdes
och nådde sin kulmen under Johan III:s tid och understöddes
principiellt av denne. Att han erkänner kyrkan såsom en
sluten organisation, med en egen verksamhetssfär reglerad av en
egen lagstiftning, framgår därav, att han lät ett allmänt möte
eller koncilium stadfästa Kyrkoordningen 1572, som i sina
grunddrag föreligger färdig redan 1561.3
Denna magua charta för den svenska kyrkans frihet, såsom
en korporation, med en viss självständighet inom sitt område,
och ej blott ett departement i statsstyrelsen bland de andra,
blev sedermera efter Johan III.s tid aldrig officiellt erkänd av
någon regering. Men motsatsen blev heller ej fastställd, om ej
möjligen 1686. Även kyrkolagen av detta år underlåter att
uttryckligen lagstifta i vissa principiella frågor. Och med
enväldets upphörande inträder en annan situation. Därigenom gavs
ett större intresse att bearbeta och berika sådana kyrkliga
kulturområden, som liturgisk ordning och rituell musik.
Under Johans regeringstid fortsattes också utformandet och
kompletterandet av Kyrkoordningens grundlinjer, en
komplettering, varom KO. själv talar såsom önskvärd och som t. ex.
1575 resulterade i Nova ordinantia. Dennas föreskrifter fingo
som bekant i mer än ett avseende en bestående betydelse nå-
1 G. Adde, Äldre finskspråkiga skrifter i svenska bibliotek i Bok- och
bibliotekshistoriska studier tillägnade I. Collijn, Uppsala 1925.
2 Jfr Responsio ad quasdam rationes eorum qui Liturgiam Suecanæ
ec-clesiæ, atque universum receptarum ceremoniarum usurn comprobari non
posse existimant, 1577. Hskr. i Linköpings stiftsbibliotek.
3 Linköpings stiftsbibliotek, Cod. T. 131.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
