Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O NAT. FRANSEN
got hundratal år senare, t. ex. föreskrifterna angående
konfirmationstiden såsom en ungdomens undervisningstid eller en
ungdomsskola.
Den riktning, som företräddes under denna den svenska
reformationskyrkans klassiska tid, var visserligen konservativ,
men den vidhjärtenhet och ekumeniska utblick, såväl som de
grundliga studier varom den bär vittne genom sina
representanter, förlorar icke på att jämföras med de förhållanden, som
sedan inträdde.1 En av huvudanledningarna till motståndet mot
»Liturgien» är emellertid säkerligen att söka i den liturgiska
inkompetensen och den allmänna obildning och okunnighet, som
i allmänhet rådde hos den tidens prästerskap på grund av
katedralskolornas sammanbrott genom indragningen av lärarlöner
(prebenden). De flesta präster kunde helt enkelt icke utföra en
så liturgiskt krävande uppgift som ett stilenligt utförande av den
Svenska liturgiens gudstjänst. Men Laurentius Petri’s och hans
medarbetares och efterföljares förtjänst är det egendomliga
förhållandet, att just det protestantiska Sverige och Finland äro
de enda länder och kyrkor, där den gregorianska psalmodien
och de gregorianska mässångerna och deras uppteckning ännu
under 1500-talets sista årtionden och även längre fram behåller
en större ursprunglighet och stiltrogenhet än t. o. m. i själva
den romerska kyrkan, där den pianska reformens böcker, eller
de s. k. medici-upplagorna, vittna om ett fullständigt förfall inom
denna kyrkosång, som varat ända in till våra dagar.
Den misoliturgiska — och särskilt den mot allt, som
sammanhängde med den gamla kyrkan, fientliga riktning, vilken å
ena sidan representeras av gnesiolutheranerna i andra hälften
av 1500-talet (Flacius Illyricus m. fl.) och å andra sidan av den
ramistiskt nyfilosofiska och nyhumanistiska eller nylatinska
riktningens män, vilka i liturgiskt avseende hade reformerta
uppfattningar, kom till Sverige framförallt genom skolan i
Nyköping på 1570-talet och fick sedermera fäste vid skolorna i
Stockholm och i Uppsala. Denna liturgiska riktning segrar vid
Uppsala möte 1593.
’ Det förtjänar i dessa sammanhang nämnas, att Georg Cassanders
Consultatio de articulis religionis inter catholicos et protestantes controversis
trycktes i Stockholm hos Torbjörn Tidemansson 1577.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
