Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Den svenska katekestraditionens historiska ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 14
NAT. FRANSÉN
mannabiblarnas lägtyska formulering av texterna till catechismus
canonicus eller »lilla katekesens» textord från tiden före 1529.
Särskilt tydligt visar sig detta redan ifråga om formuleringen
av första, andra, åttonde och nionde buden i dekalogen:
Lekmannabibelns formulering av första budet lyder: »Du
schalt nene ander Göde hebben vor my.» Den svenska texten
lyder (1567): »Du skalt inga andra Gudar hafwa för migh.»
Olaus Petris postilla 1530 läser med migh. Luther däremot (1529)
utelämnar dessa ord.
Andra budet lyder i Lekmannabiblarna: »Du schalt den
nahmen Herren dynes Gades nicht vorgessens voren edder
un-nüte brüken.» Den svenska texten: »Du skalt icke misbruka
Herrans fins Gudz Nampn.» Luthers Enchiridion läser: »Du
schalt den namen dynes Gades nycht unnutlich voren.» En
annan icke mindre betecknande olikhet är här den, att den svenska
traditionen liksom Lekmannabibeln innehåller tillägget till andra
budet, vilket saknas hos Luther.
På samma sätt förhåller det sig med det åttonde och det
nionde budet, om vi nu skola anföra några ytterligare exempel.
Lekmannabiblarna läsa: »Du schalt keyn valsch tüchnisse geuen»
etc. och »Du schalt dy nicht läten lusten» etc. och den svenska
traditionen: »Du skalt icke bära falskt vittnesbörd» och »Du
skalt icke hafwa lust till* etc., medan Luther på motsvarande
ställen skriver »spreken» och »begheren» etc. I
trosbekännelsens andra artikel är ordet »nederstigen» (»nedderstegen»)
gemensamt för den svenska traditionen och lekmannabiblarna, i
motsats till Luthers »niedergevaren». Detsamma gäller
formuleringen av »Fader vår», t. ex. vid »tillkomme» (»tokamen»),
där Luther läser endast »Dyn ryke kame».
Jag inskränker mig här till dessa exempel. De äro redan
i sig själva tillräckligt bevisande. Ett fullständigare
genomförande av jämförelserna, varvid även den svenska »tideboken»
o. d. måste medtagas i jämförelsen, överlåtes åt andra
sammanhang.
Otvivelaktigt är emellertid, att hela frågan angående
källorna till den svenska katekestraditionen genom uppvisandet av
det i och för sig egentligen självklara, direkta sambandet med
den lågtyska kulturkretsen och den »förlutherska», borgerliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
