Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl-Allan Moberg, Från Abbé Vogler till John Morén. Ledande idéer i 1800-talets svenska koralverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
carI.-allan moberg
nytt moment införts i svensk koralbeledsagningspraxis. De olika
i/oo-tals-koralböckerna, en Zellbells, en Knölekes, en Miklins
m. fl., uppvisa samtliga en melodi med besiffrad generalbas,
avsedd att utföras på ett tangentinstrument. Någon stämföring,
som tar hänsyn till ackordbeståndsdelarnas melodiska rörelse,
kan ej komma ifråga i sådana fall annat än som resultat av en
mer eller mindre skicklig exekutörs medvetna strävan att iakttaga
kontrapunktiska regler. Ej heller Vogler åsyftade ■— som vi
redan hört — i första hand melodisk rörelse, men han framhåller,
att han skrivit sin sats så, att den skulle kunna utföras av en
kör.1 Efter Hæftner blir fordran på vokaliserad orgelsats vanlig
inom svenska koralistkretsar.
Varifrån har denna a cappella-åsikt kommit? Hæftner
uttalar redan i anmälan av 1S08 års koralboksförslag
(Stockholms-Posten 1807, nr 226), att han utskrivit beledsagningen i
fyr-stämmig sats för att koralerna må kunna sjungas vid gymnasier
och skolor, vilket (som ovan anfördes) vore lika viktigt som
orgelspelet.2 — Fellerer3 synes mena, att denna vokalisering
berott på det uppflammande intresset hos romantikerna för a
cap-pellamusik från 15—1600-talen, ur vilkas rika skattkammare
män som Schöberlein, Winterfeld, Tucher och Layritz m. fl.4
också framdrogo ett värdefullt koralmaterial. Men dessa
upplagor utkommo först på 1830-talet. I själva verket föreligger
här en parallellföreteelse till Palestrina-renässansen, som
ingalunda beror på enbart de romantiska strömningarna under 1800-
1 Jfr Organist-Scholans andra del, s. 7 f: ». . . . men vid utskrifvandet
af harmomien för Choeuren väljas de (lägen , som passa til Sångarnes
röster. .
2 Ännu tydligare och klarare uttalar han sig i Förordet till
Koralboken 1821: "... en Choral är till sitt väsende Sång och ej ett Orgelstycke
författadt i det ändamålet att den Spelande i harmoniska svårigheter må
visa sin färdighet. Rena, consonerande, sins emellan öfverensstämmande
och sjungande Melodier, utan att enformighet eller otydlighet uppkommer,
är det högsta hvad i en Choral bör sökas eller kan åstadkommas...»
Något längre fram heter det: »Vår Choral är således till sitt ursprung en
Sång för Församlingen, ämnad att sjungas på en gång af en stor massa
folk ...»
3 Beiträge etc., s. 37 f.
4 Jfr Kyrkomusikens historia, ss. 309, 317, — Ytterligare namn hos
Fellerer, Beitr., s. 37 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
