Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl-Allan Moberg, Från Abbé Vogler till John Morén. Ledande idéer i 1800-talets svenska koralverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från abbé vogler till john morén
2 2 1
talets tidigare del utan också på en kvarlevande traditionslinje
under hela 1700-talet, vilket Fellerer själv först av alla uppvisat.
Vokaliseringen av koralbeledsagningssatsen sammanhänger med
samma tradition som visar sig i Voglers och många andra
betydande 1700-tals-tonsättares a cappella-kompositioner och gryende
insikt om, att de gamla vokala verken just genom sitt avstående
från instrumental beledsagning voro så »naturliga»,1 varmed
alltså förbindelsen var skapad till den Rousseauska tanken om
efterbildning av naturen.
Vad nu särskilt vokaliseringen av koralackompanjemanget
beträffar kunna vi kanske följa traditionstrådarna ytterligare
längre tillbaka. Beaktansvärt är, att Haeffner sedermera2 påstod,
att »vi hafva de säkraste underrättelser, att de (koralerna) ofta
sjöngos fyrstämmigt.» Varifrån har han fått sådana
underrättelser om ej från de reformerta schweiziska manskörskretsarna
(kring Nägeli),3 där en dylik fyrstämmig koralsång sedan lång
tid tillbaka var vanlig (och f. ö. existerar än i dag). Den
betygas bl. a. av A. Werdmüller (i hans Memorabilia Tigurina,
1780), för vilken en munk berättat, att han 1731 hört den
skönaste fyrstämmiga koralsång i Einsiedeln, utförd av tillfälligt
sammanträffande människor.4 Sångspelskomponisten Joh. Friedr.
Reichardt skrev (i sitt musikaliska konstmagasin, 1791) om
liknande sång som han hört i Zürich, att denna reformerade
koralsång hör till hans skönaste upplevelser.5 Som K. Nef uppvisat
i sitt arbete om de schweizisk-reformerta Collegia musica
framgick denna flerstämmiga menighetssång ur den tilltagande
odlingen under 1600-talet i Schweiz av hugenotternas
Lobwasser-Goudimel’ska Psaltare, vilkas melodier ej hade stödet av ett
orgelinstrument. Sådana infördes ej allmännare förrän i slutet
av 1700- och under loppet av 1800-talet. Oviljan mot musik-
1 Fellerer, Der Palestrinastil etc., s. 330.
2 I sitt svar på Stielers anmärkningar, Allmänna Journalen n:r 296—7
för 1821.
3 Därmed sammanhänger väl viskomponisten Silchers m. fl. försök
1823 att i Württemberg införa den fyrstämmiga menighetssången efter
schweizisk-reformert mönster. Kyrkomusikens historia, s. 317.
4 Jfr K. Nef, Die Collegia Musica in der deutschen reformierten
Schweiz..., St. Gallen 1897, s. 10.
5 A. a., s. 10 f. — Ett stycke anfört i Kyrkomusikens hist., s. 175.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
