Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl-Allan Moberg, Från Abbé Vogler till John Morén. Ledande idéer i 1800-talets svenska koralverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN ABBÉ VOGLER TILL JOHN MORÉN
2 2 1
en del tyska 1700-tals-källor, t. ex. Balth. Königs Harmonischer
Liederschatz, 1738.1 Men med dessa hjälpmedel kunde han
ingalunda draga någon säker slutsats om äldre rytmiska läsarters
berättigande, allraminst som dylika källor från hans synpunkt
måste te sig som valplatsen för en med växlande framgång förd
strid mellan textens och melodins rytmiska schemata. Den
fullständiga kongruensen dem emellan måste för Haeffner innebära
det åtråvärda målet för all koral strävan på rytmikens område.
Man får ej anklaga honom för att ej ha insett det som många
musiker ej ens i vår egen tid lärt sig: att taktarterna blott äro
två specialfall av en mångfald rytmiska möjligheter, de
specialfall nämligen, som på grund av sin regelbundenhet varit särskilt
lämpade för folklig musikutövning. Ej ens hans avvisande
hållning mot trippeltakten i korala sammanhang kan anses betyda en
fläck på hans musikaliska vapensköld, ty redan Harald Vallerius
uttalade (stödd på utlandets åsikter) 1698 den tesen, att den
jämna takten (tactus spondaicus) vore den för kyrkomusik mest
passande.2
De romantiska hjälpmedel Vogler i sin orgelkonst ivrat för,
dynamiska verkningar och klangblandningar, förutsatte andra
orgelinstrument än dem som stodo Hæffner och med honom
samtida svenska organister till buds.3 På denna punkt kunde
alltså den korala beledsagningen i svenska kyrkor fasthålla vid
traditioner från barockens orgelkonst. Värre var det ställt med
förmågan att göra modulationer, koralförspel o. dyl., åtminstone
mera konstmässiga,4 ehuru det trettiotal elever, som (om tradi-
meddelar han (i Elegant-Tidn. 1810 n:r 24) en avfattning av »Luthers första
melodi» till ps. I i 1697 års koralbok, men även denna är isometriskt
utjämnad.
1 Enligt G. Morins undersökning.
2 Diss. Vps. 1698 »De tactu musico» Jfr Mitteilungen d. IGM I,
69 f.), tes X: »Proportio ... dupla sev Tactus Spondaicus tardo gressu &
magnifico incedit, & in rebus gravibus; maximo vero sacris usurpator...*
3 Jfr B. Wester i Sv. Tidskr. f. Mkf. 1931, ss. 68 ff. Abbé Voglers
orgelbyggnadsidéer intresserade emellertid O. Schwan (Wistedt i Sv. Tidskr.
f. Mkf. 1932, 32) och bidrogo väl till, att de nya ideerna rel. snabbt slogo
igenom, men några nya instrument i stilen uppstodo så tidigt endast på
enstaka ställen (som i Norrköping o. Tyska kyrkan i Sthlm).
4 Jfr Voglers ord i Organist-Schola, s. 19: »Om Organister i Sverige
ville, vid början af Gudstjensten praeludera med contrapunktiske utarbet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
