Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Akter till det teologiska examens väsen dets ombildning under 1900-talet. Samlade och utgivna av Prof. Em. Linderholm - I. Em. Linderholm, Det teologiska examensväsendet. Förslag till nya teologiska examina, 1902
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»praktisk teologi med kyrkorätt»; intet, som hindrade en teologie licentiat
i dessa ämnen att gå vidare och vinna teologie doktorsgrad utan
att förstå en enda sats av gamla eller nya testamentets grundtext. Det
är väl ändå tämligen klart, att vi här stå inför något alldeles
orimligt!
En bestämmelse sådan som denna innebär, därest den icke,
såsom vi förmoda, beror på någon inadvertens, ett överskattande av
särskilt de högre filosofiska examina, liksom skulle varje sådan kunna
giva nödig förberedelse för teologiska studier. Men medan en
kandidatexamen i latin, grekiska, hebreiska, historia och teoretisk filosofi
är en utmärkt förberedelse för teologiska studier, så kan detta alls
icke sägas om vilken licentiatexamen som helst vare sig inom den
humanistiska eller matematisk-naturvetenskapliga sektionen. En
filosofie licentiat, som är alldeles främmande för latin, grekiska,
hebreiska och filosofi torde få anses ganska klent förberedd för teologiska
studier i allmänhet och isynnerhet för en teologie licentiatexamen
efter nutidens krav. Varken den juridiska eller medicinska
fakulteten dispenserar utan vidare en filosofie licentiat eller kandidat från
resp. filosofiska preliminärexamina. Det torde ej heller för den
teologiska fakulteten föreligga några som helst skäl att uppgiva varje
anspråk på garantier t. o. m. för minimikunskaper i de ämnen, vilka
i huvudsak göra ett teologiskt studium möjligt. Garantier för dessa
har den rätt att kräva av alla utan undantag. Först sedan den
erhållit dessa, kan den överlåta tillägnandet av de kunskaper i dessa
ämnen, vilka kunna bli nödvändiga för avläggandet av en teologie
licentiatexamen, åt det fria självstudiet. Den teologiska fakultetens
statuter frikalla nu från prövning i teologisk-filosofisk examen blott
den filosofie licentiat, som avlagt licentiatexamen i minst två till
humanistiska sektionen hörande ämnen. Filosofie kandidat är från
sådan prövning befriad i ämne, vari han i kandidatexamen erhållit
minst betyget godkänd. Då nu kanslern i sitt utlåtande går ännu
ett steg och tillerkänner varje filosofie licentiat och varje filosofie
kandidat med nödigt vitsord i latin rätt att inskrivas i teologisk
fakultet och avlägga dess kandidatexamen och även högre prov, så
synes detta vara en mer än tillräcklig honnör för dessa examina.
Här kan dock examinator pröva examinandens förkunskaper men
icke så i en licentiatexamen i blott tre ämnen.
Om den teologiska fakulteten sålunda möjligen kan medgiva
varje filosofie licentiat och så gott som varje filosofie kandidat rätt
till inträde i fakulteten och absolverande av dess examina ända upp
till de högsta proven, så kan den däremot icke under några som
helst villkor dispensera från sin egen kandidatexamen. Det är blott
ett överskattande av de filosofiska examina, då man vill låta dem
ersätta rent teologiska studier och det i det teologiska systemets allra
viktigaste ämnen t. o. m. i en licentiatexamen. Detta är helt enkelt
en orimlighet och innebär ett egendomligt underskattande av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
