Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Akter till det teologiska examens väsen dets ombildning under 1900-talet. Samlade och utgivna av Prof. Em. Linderholm - I. Em. Linderholm, Det teologiska examensväsendet. Förslag till nya teologiska examina, 1902
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.T TEOLOGISKA EXAMENSVÄSENDET 293
teologiska vetenskapen. Häremot måste de teologiska fakulteterna
fast och bestämt sätta samma krav som de medicinska och juridiska
fakulteterna med avseende på fordringarna i sina licentiatexamina.
Vi förmoda, att dessa fakulteters lärare skulle veta att giva rent
besked, om det föresloges, att varje filosofie licentiat skulle få avlägga
juris eller medicine licentiatexamen direkt utan föregående resp.
kandidatexamen, och det i tre ämnen, vilka kunde väljas så gott som
alldeles godtyckligt.
Det torde vara tämligen säkert, att våra teologiska fakulteter,
lika litet som någon teologisk fakultet i världen, skola godkänna en
bestämmelse, som skulle förvandla dess högsta examen till en —
sit venia verbo! — ren humbugsexamen. Skall det, såsom rätt och
riktigt är, stadgas en licentiatexamen i blott tre ämnen, då måste
denna bli en grundlig teologisk examen. Till den ändan bör den
i varje fall föregås av en på sitt område grundlig teologie
kandidatexamen i det teologiska systemets alla discipliner. Fakulteten måste
fordra fullt tillräckliga betyg i denna såsom villkor för en
licentiatexamen i blott tre ämnen. Slutligen måste i den senare träffas fullt
betryggande bestämmelser för ett tillfredsställande ämnesval, så att
ingen examen kan avläggas blott i några mindre centrala ämnen.
Femte artikeln.
(Den 22 februari 1902.)
Då vi sålunda enligt det föregående söka garantierna för en
grundlig teologie licentiatexamen på de teoretiska studiernas område så
måste vi upptaga frågan om lämpligheten av att föreskriva även
praktiska prov såsom villkor för licentiatexamen.
För alla, som icke ha rätt att direkt avlägga denna examen-,
d. v. s. enligt kanslerns förslag alla icke-filosofie licentiater stadgas
godkänd examen även i kommitténs praktiska avdelning. Vi ha
redan i sammanhang med kandidatexamen påpekat det olämpliga i
denna bestämmelse och fatta oss därför kort.
Det må först tillåtas att citera några ord av professor Hjärne,
som med hänsyn till denna punkt vid förut nämnt tillfälle yttrar:
»Doktorsgradens och licentiatexamens valör tryggas bäst genom de
vetenskapliga fordringarnas noggranna utkrävande utan
sammanblandning med prov av praktisk art, som endast hava med den prästerliga
kompetensen att skaffa.»
Dessa principer ha också för någon tid sedan erkänts av den
teologiska fakulteten i Uppsala. Under de senare åren har en
termins deltagande i de praktiska övningarna med åtföljande hemarbete
krävts för betyg i praktisk teologi i den n. v. teologie
kandidatexamen. På framställning av de teologie studerande, som f. n. idka
studier för sagda examen, har nu fakulteten den 13 sistlidne
november medgivit, att examen må avläggas utan dessa praktiska öv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
