Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - II. Skärpt kamp och brytning med ortodox kyrkoåskådning (1377—1379) - 5. Åtgärderna mot Wyclif åren 1377—1378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WYCLIF OCH HANS REFORMIDÉER 2 I
som är nämnd å föreg, sida, n. 2.1 Av denna skrift finner man
att Wyclif manar till sammanhållning bland teologerna omkring
trossanningen, som är den heliga skrift.2 Men denna har många
motståndare, som i stället upphöja påven, hans auktoritet och
hans skrivelser, vilket utgör en fara för bibelns ställning. Nu
har nyligen en teologie professor [Wyclif] framhållit, fortsätter
den anonyme författaren, att prästerna böra leva i ödmjukhet,
fattigdom och tjänande, vilket Kristus och hans apostlar gjorde.
Han har härvid citerat Luk. 22: 25—26 och refererat till
Kry-sostomus och Bernhard. Detta gillas emellertid icke av
antikrists lärjungar, »etiam quidam doctor mixtim theologus»3, utan
man har meddelat saken till påven, vilken har sänt några
bullor, »aliquas ad capiendum hutic evangelii professorem, et
mit-tendum satrapis; aliquas ad condemnandum ipsum, ut dicitur,
tanquam hæreticum».4 Nu hade aderton teser (eller som här
också står, nitton) fördömts, och han citerar därpå några av
dessa satser, som vi förut anfört. Men om dessa teser äro
1 Skriften är anonym, och Wyclif uppträder där i tredje person, men
den är alltigenom wyclifitisk. Shirley vill datera denna skrift senare, men
före påvebullornas tillkännagivande i dec. 1377. Fas c. Ziz., s. xxxii.
Loserths mening, Studien, II, s. 16 f., att denna skrift skulle vara från
hösten 1378, synes alldeles ohållbar. Inga skäl kunna tänkas, varför
Wyclif, .sedan striden om påvebullorna pågått öppet ett helt år, skulle plötsligt
ge ut en kortfattad skrift a?ioiiy7nt, en skrift, som därtill blott skulle
upprepa, vad som förut utförligare och klarare sagts. Skriften är däremot fullt
förklarlig, 0111 den kom såsom ett första fcjrsök att motverka ryktena om
de ankomna påvebullorna, om vilka tydligen ganska tidigt debatt hade
varit i Oxford.
2 Fasc. Ziz., s. 481. Uttrycket «vi teologer« (»quantum debemus nos
theologi») synes ånge, att skriften närmast var avsedd för
universitetskretsarna i Oxford, där man diskuterade saken.
3 Ibdm, s. 483. Uttrycket »mixtim theologus» har gett anledning till
bryderi. Det användes om den doktor i Oxford, som var särskilt ivrig
opponent till Wyclif. Denne har själv gett förklaring. Jfr De ver. S. S., I,
s. 153 f.: »quidam doctor tradicionis humane et mixtim theologus». Se
också Buddensiegs not ibdm. De ver. S. S., II, s. 235: »Unde decretiste
et civiliste sunt mixtim theologi». Jfr s. 271. Wyclif ville ha en
bibel-teologi. Jfr Loserth, Studien, II, s. 68.
4 Uttrycket »ut dicitur» förekommer flera gånger i skriften och visar,
att den måste vara skriven, innan bullorna offentliggjorts. Detta visar
också, hur orimlig Loserths mening är, ovan n. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
