Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - II. Skärpt kamp och brytning med ortodox kyrkoåskådning (1377—1379) - 5. Åtgärderna mot Wyclif åren 1377—1378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 GUNNAR WESTIN
strid på frågan, innan detta var nödvändigt. Så är också
Work-mans mening.1 Emellertid har Workman, säkerligen med ali
rätt, velat datera en annan av Wyclifs stridsskrifter mot
påve-bullorna till »the early fall of 1377».2 Därmed har han ju
vederlagt sin egen tes, att Wyclif icke skulle kunna vara dåraktig
nog att röra upp en strid på frågan, innan bullorna i december
detta år offentliggjordes. I själva verket var det tydligen så,
att bullornas ankomst snart nog måste ha varit känd. Det var
ett krav i England, att inga påvebullor finge kungöras i landet,
innan kungligt tillstånd givits, och det är ingen anledning
betvivla, att Sudbury snart efter mottagandet hade underrättat
hovkretsarna, kanske främst sin vän Lancaster, om den
uppseendeväckande påvliga åtgärden mot Wyclif. Till detta kom,
att dennes motståndare voro väl underrättade om bullorna, långt
’ o
innan Sudbury i december gick till handling. Detta framgår
bl. a. dels av den stridsskrift, som sannolikt redan fore
parlamentets sammankommande i mitten av oktober utgavs av
Wyclif, och dels av att en av biskoparna offentligen i parlamentet
förklarade, att han hade mottagit meddelande från kurians
notarie angående påvens dom över Wyclifs satser.3 Detta
biskopens meddelande väckte stort uppseende, och det är mycket
begripligt, om Wyclif redan nu ansåg sig böra uppträda till
självförsvar.
Enligt min mening hade också Wyclifs fiende,
benediktin-munken i Oxford, Uhtred, fått underrättelse om utgången hos
kurian.4 Därefter kände Wyclif sig böra ingripa redan tidigt
på hösten 1377, och frukten därav är den korta populära skrift,
1 Loserth, Studien, II, s. 8, not 2 från föreg. sida. Workman, a. a.,
I, s. 311.
2 Ibdm, s. 304. Det gäller den skrift, som är publicerad i Fasc. Zis.,
s. 481 ff., och som vi strax skola komma till.
3 De Ecclesia, s. 354. Det var biskopen av Rochester, som väckte
uppseende med detta meddelande. Tydligen skedde det, när Wyclif
framlade sitt yttrande för parlamentet. Uttrycket »dixit mihi in publico
parla-mento» tyder därpå. Jfr Workman, a. a., I, s. 304.
4 Jfr ovan, s. 9, n. 1. Denne benediktinmunk synes också vid
denna tid ha varit i strid med Wyclif, ty sannolikt är det Uhtred, som
avses i De civ. dorn., II, s. 1. Loserth, Die ältesten Streitschriften,
s. 22 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
