Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - II. Skärpt kamp och brytning med ortodox kyrkoåskådning (1377—1379) - 6. Wyclifs stora bibelapologi och hans arbete om kyrkan - 7. Ogynnsammare läge för Wyclifs reformplaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WYCLIF OCH HANS REFORMIDÉF.R 79
Wyclif sammanfattar sina tankar i denna sak och förklarar,
att ingen utom Gud ger avlat och ingen mottager sådan utom
den, som gjorts värdig genom Guds nåd och som erhåller den
i enlighet med denna värdighet. Wyclif tillägger några
punkter, vilka dock äro följdsatser av den nämnda tesen. Strängt
taget innebär denna Wyclifs åsikt ett upplösande av hela den
kyrkliga indulgens- eller avlatsinstitutionen, ett bestridande av
hierarkiens förfogande över de överflödande förtjänsternas stora
skatt och rätten att till tid och innebörd utmäta indulgenserna.
Wyclif vände sig också emot den ovillkorliga absolutionen a
pena et culpa, och han förklarade hela botsakramentet värdelöst,
om icke syndaren visade en rätt ånger (»contritio»).
Detta innehållsrika och betydande arbete var i stor
utsträckning sammanarbetat från olika kyrkliga författares skrifter, främst
Augustinus och Gregorius I men också Hieronymus och
Kryso-stomus. Som alltid i Wyclifs skrifter är det även här ett flitigt
åberopande av bibeln. Tendensen är densamma som i De veritate
sacrae Scripturae. Urkristendomen och fornkyrkan voro förebilder.
Den teologisk-moraliska determinismen präglar hela betraktelsen.
SJUNDE KAPITLET.
Ogynnsammare läge för Wyclifs reformplaner.
Menade Wyclif allvar med sina reformidéer? Med andra
ord: avsåg han, att de skulle praktiseras? Denna fråga har
besvarats olika. Åtskilliga anse, att hans stora skrifter om dominium
och andra kyrkopolitiska arbeten främst voro specimen av ett
akademiskt teoretiserande och icke avsedda för en praktisk
reform inom kyrka och stat. Även Workman synes ansluta sig
till denna mening och anser, att man bör läsa dessa skrifter,
såsom man läser t. ex. Thomas Mores UtopiaFör min del
är jag övertygad, att detta är att missförstå Wyclif. Ända från
hans tidiga filosofiska författarskap och till hans stora teologiska
Summa behärskas Wyclif av sitt nit för bibelns avgörande
auktoritet och praktiska tillämpning. Denna hans åskådning ledde
’ Workman, a. a., I, s. 259.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
