Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - II. Skärpt kamp och brytning med ortodox kyrkoåskådning (1377—1379) - 7. Ogynnsammare läge för Wyclifs reformplaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
GUNNAR WESTIN
honom till reformkraven inom kyrko- och klosterliv och till
hävdandet av överhetens rätt och plikt att ingripa i kyrkans finanser
och jurisdiktion. Att dessa reform tankar skulle betraktas som
utopiska teser i skolastisk-akademiska disputationer, förefaller
helt orimligt. Allt vad vi också hittills lärt känna av Wyclif
och hans nära förbindelser med praktisk politik i hovkretsar
och parlament, talar bestämt emot ett sådant förvisande av
Wyclifs idéer ins Blaue hinein. Naturligtvis bör här tilläggas,
att många punkter i Wyclifs skrifter icke böra fattas som
omedelbara reformkrav utan voro konsekvenser i hans skolastiska
bevisföring, vilka tjänade till belysning av den sak det gällde.
De styckevis vittsvävande teoretiskt-skolastiska resonemangen
böra icke få vilseleda oss. När Wyclif t. ex. ut ifrån sin tes, att
dominium ytterst vilar i Guds hand, att det är betingat av
nådeförhållandet och att den rättfärdige är ägare till alla Guds gåvor,
framställer tanken på en kristlig kommunism, så är detta icke
ett reformkrav. Det är helt enkelt den metafysiska grundvalen
för läran om lekmäns och furstars rätt och plikt att ingripa
mot ovärdiga prelater och kyrkotjänare. I detta senare ligger
reformkravet. Liknande är förhållandet med hans bevisning mot
donationer och evärdelig egendom, då han förklarar, att även
colleges och universitet kunde bestå utan sådana.
Wyclif var icke skapare av en utopisk ideologi på
bibelns grund, utan han var klart medveten om missförhållandena
i kyrkan och om behovet av reformer, och han menade, att
hans idéer i görligaste mån skulle börja förverkligas. Givetvis
drömde han icke om att hans bibliskt-fornkyrkliga ideal för
kyrkligt liv snarligen skulle bliva verklighet, men han trodde,
att man kunde börja taga vissa steg i denna riktning. Ett klart
bevis därför är hans arbete Tractatus de officio regis från år
1379. Här framlade han praktiska synpunkter under en
filo-sofiskt-teologisk motivering. Historiens öden hade emellertid
vid denna tidpunkt omgestaltats. Under 1370-talet hade Wyclif
dragit fördel av den antipapalistiska strömningen. Nu blev det
plötsligt en förändrad situation. Rom-påven fick goda
konjunkturer i England vid den stora två-påve-schismens utbrott hösten
1378, då Avignon-påven av den engelska regeringen och folket
betraktades som landets fiende. Härtill kom en annan sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
